30. januar 2007

Norska ord som inte finns på svenska: Boplikt

Att ha någonstans att bo kan tyckas vara en viktig och riktig social rättighet. I Norge kan det också vara en skyldighet – en boplikt. 76 norska kommuner har nämligen infört krav om boplikt vid försäljning av privatbostäder. Efter en försäljning måste köparen folkbokföra sig (och således bo) i det nya huset. Syftet är att upprätthålla andelen fastboende på attraktiva platser längs kusten.

Men nu kan det vara slut på boplikten. EG-domstolen publicerade häromdagen en dom som upphäver regler om boplikt i Danmark. I det aktuella fallet hade en tysk köpt en mindre bondgård i Danmark. Enligt danska regler om boplikt blev nu tysken tvungen att antingen bosätta sig på bondgården eller sälja den. Detta menar EG-domstolen dels strider mot EU:s grundprincip om fri rörlighet för kapital, men också mot Europakonventionens skydd för rätten att själv välja plats för sitt boende. Den stackars tysken blev ju så att säga tvingad att flytta till ett annat land på grund av sitt köp.

Om detta får konsekvenser också för den norska boplikten är för tidigt att säga, men det finns hur som helst goda argument för att sluta upp med den här typen av politisk klåfingrighet.

Undersökningar har nämligen visat att boplikten motverkar sina syften – framför allt i kommuner med vikande invånarantal. Där är fastighetsmarknaden osäker och personer som funderar på att flytta till kommunen tänker sig både en och två gånger om innan de köper hus. Om huset dessutom är belagt med boplikt är det osäkert om det kommer att gå att sälja till ett fördelaktigt pris. Boplikten leder alltså till att personer låter bli att flytta till en kommun som infört boplikt just för att minska avflyttningen.

Det är som om kommunpolitikerna tror att det kommer att bo människor i husen bara de finns. Men verkligheten ser som bekant annorlunda ut.

De största förlorarna på boplikten är för övrigt inte de rika Oslobor som inte får lov att köpa drømmehytten. Det är de familjer som ägt ett kustnära hus sedan generationer tillbaka och nu inte kan sälja det till marknadsmässigt pris.

(Bilden: 1997 köpte Toril Halmrast det här huset i attraktiva Tjøme för 2,5 miljoner kronor. 2005 blev boplikten för huset upphävd med en rösts övervikt i Plan- och miljönämnden i Tjøme. Politisk godtycklighet gjorde att Halmrast kunde sälja huset för hela 19 miljoner kronor.)

1 kommentar:

Per Westberg sa...

Ordet finns nog på svenskan. På Åland, som ju är svenskspråkigt, finns en så kallad hembygdrätt som bl.a. innebär boplikt. Den har Finland fått in i sitt fördrag med EU tror jag.

Men hembygdsrätten innehåller lite mer än boplikt.