Efter att ha bott i Norge i ett antal år finns det fortfarande en del obesvarade frågor om mitt hemland. Mysterier som jag har försökt få svar på, utan att lyckas. Kanske någon kan hjälpa?
- Varför frågar norrmän mig om jag gidder skicka smöret när vi äter frukost? Eller om jag gidder att ge häftapparaten till kollegan på andra sidan skrivbordet? Å gidde betyder att orka. Tror folk att jag är sjukligt svag, eller?
- Varför fungerar inte spärren på pumphandtagen på norska bensinstationer? Varför måste jag stå och klämma på handtaget under hela tankningen? Även när det är -10 grader kallt.
- Varför heter det på Lillehammer men i Kristiansand? På Rjukan men i Trondheim? Det enkla svaret kan vara att norrmän bor i kuststäder men på inlandsstäder. Men varför då?
(På bilden ser vi hur ljuset med hjälp av speglar planeras att ledas ner till torget på Rjukan. Den lilla staden ligger djupt ned i dalgången, och solen når bara ned i dalen några få timmar om dagen under stora delar av året. Läs mer på http://themirrorproject.org/.)
Efter att ha bott i Norge i ett antal år finns det fortfarande en del obesvarade frågor om mitt hemland. Mysterier som jag har försökt få svar på, utan att lyckas. Kanske någon kan hjälpa?
16 kommentarer:
Haha, ja det med pumphandtagen är ett stort mysterium.
Ett annat är varför literpriset på 0,5 liter burk öl är högre en 0,33 flasköl!?
Fantastisk blogg för en tidvis frustrerad svensk imigrant i Oslo :)
Har ingen bil här i Norge så det där med pumphandtagen har jag missat.
Det här med gidder är dock ett stort mysterie...
For steder gjelder det vel generelt at man er "i" litt større steder, for eksempel "i Oslo", men "på" litt mindre steder, som "på Grorud". Men så er man jo "i Oslo sentrum", så det er ingen regel uten unntak akkurat...
For fartøy gjelder visst det motsatte... Man er i en båt, men på et skip. Forklar det den som kan.
Gidda betyder det samma som att idas, ett ganska vanligt svenskt dialektuttryck. -Ids du hjälpa mig, ids du komma hem? Alltså; Kunde du göra dig besväret..? Det ät ett slags underdåningt utryck för att visa artighet. Ganska många svenska bensinpumpar har samma system. Använd tanklocket som kil och stoppa händerna i fickan. :)
"Det ät ett slags underdåningt utryck för att visa artighet."
Nope. Da hadde de sagt "kan du sende meg etc." Folk som sier "gidder du å sende meg smøret" er antakeligvis ikke vant til å ferdes i dannede lag av befolkningen :-)
Personlig sier jeg: "Hadde du giddi å sende meg smøret, eller?"
Vet ikke om det er noen dypere mening bak det, annet en god gammeldags språkmaltraktering.
Og vi bor jo (oppe) "PÅ" fjellet og "inne" I byen, men hva sier man i Sverige da?
Henrik - Jo i Sverige säger vi också "på fjället" och "i staden". Men staden Hamar ligger ju inte "på fjället". Ändå säger du "på Hamar". Varför då?
Det med i eller på har nok med størrelsen og om det er et regionalt sentrum eller ikke. Men vet ikke helt hva regelen er. Man bare vet hva som er riktig.
Og vil støtte Vampus i å si "gidder du sende smøret" iallefall opprinnelig var rimelig ubehøvlet, men det begynner å bli mer og mer vanlig. Personlig har jeg fremdeles ikke sansen for det, men språket forandrer seg...
Har sjekket Norsk Språkråd og det virker ikke som om det er en regel:
Foran stedsnavn
Foran de aller fleste stedsnavn (byer, steder, bygder, fjell- og landområder osv.) og administrative navn brukes i når det er påstedsangivelse:
* i Andesfjellene, i Asia, i Bergen, i Drøbak, i Finnmark fylke, i Hamar kommune, i Nord-Norge, i New York, i Rondane, i Setesdalen, i Sør-Spania, i Trøndelag, i Tyskland, i Vladivostok
Et viktig unntak er en del navn på norske byer, tettsteder og landskaper, der på har tradisjon:
* på Bryne, på Geilo, på Helgeland, på Kongsberg, på Lillehammer, på Lindås, på Molde, på Møre, på Oppdal, på Ringerike, på Rjukan, på Romerike, på Røros, på Sortland, på Stabekk, på Steinkjer, på Toten, på Tynset, på Vennesla, på Voss, på Åndalsnes, på Ås
Også bydelsnavn får gjerne på foran seg: på Blindern, på Furuset, på Haganes, på Lade, på Majorstua, på Møhlenpris, på Storhaug, på Stovner, på Tveito, på Våland osv. Grunnen til at bynavn og bydelsnavn får på foran seg, er ofte at de er gamle gårdsnavn.
Foran navngitte bygater er i det vanlige, men på er fast ved visse navn: på Drammensveien, på Karl Johan o.a. Dessuten brukes på om torg o.l.: på Solli plass, på Torgalmenningen.
Om gateadresser er i likevel det vanlige, også der på ellers brukes: kontorer i Karl Johans gate 28, leilighet i Parkveien. Grunnen er nok at det her vises til bygningsmassen der gata går.
Foran fjelltopper brukes på: på Galdhøpiggen, på Gaustatoppen, på Knutshø osv.
Et tredje unntak utgjør de fleste øyer, øygrupper og øystater:
* på Bokn, på Cuba, på Filippinene, på Fyn, på Færøyene, på Grønland, på Hawaii, på Hitra, på Island, på Jeløya, på Kanariøyene, på Lanzarote, på Madeira, på Malta, på Moster, på Ny-Zealand (eller New Zealand), på Orknøyene, på Rodos, på Runde, på Sardinia, på Senja, på Sjælland, på Smøla, på Sri Lanka, på Sumatra, på Taiwan, på Vikna, på Øst-Timor, på Åland
Det heter likevel: i Indonesia, i Irland, i Japan, i Lofoten, i Storbritannia.
http://www.sprakrad.no/Raad/Skriveregler_og_grammatikk/I_eller_paa/
Vet egentlig ikke om det forklarer noe særlig.
Bensinstasjonsperren har vært på bensinstasjoner av og til men den må jo fjernes siden den norske staten har bestemt at de er ulovlige. Tror det har noe med fare for at det skal renne over, evt om slangen blir dratt ut (kjørt ifra) mens det fortsatt renner så vil det fortsatt fosse ivei drivstoff utover bakken. Dette må vi selvsagt beskyttes imot. Og på våtrom (bad og toalett) må jo for sikkerhets skyld lysbryteren være på utsiden av rommet...
Det er nok mest riktig som Stiftet skriver, at "gidde" er en høflig anmoding om å få noen til å gjøre noe. Fra Språkrådet: "gidde gadd, giddet (da. gide, jf norr geta 'få') særl brukt i nektende setninger: ville umake seg til, orke jeg g-r ikke / at du g-r! / jeg gadd vite hvor han befinner seg nå".
Så kan det være at det brukes mest i dialekt/sosiolekt, men det har kanskje ikke de dannede lag av befolkningen greie på 0:-)
Ja, besninpumparna är vekrligen ett mysterium! Anonym uttrycker att staten förbjudit med risk för att bilisten kan riskera att åka iväg utan att sätta tillbaka pumpen..!
.. Om det är sant (och jag hoppas att det är det!!): är det ju helt underbart. Snacka om att vi hittat rätt land :)
Jeg fikk yst til å komme med en liten etterslenger her: Forklaringen på bruken av preposisjonene "på" og "i" i norsk finner man i språkhistorien, fra den gangen norsk (og svensk) var styrt av kasus, som tysk fortsatt er i dag. Bruke av "På/I" var logisk da, og har blitt hengende igjen som en form for "stivnet" dativ, men i moderne språkdrakt. Logikken er borte, men bruken henger ved.
Ang "gidder", de säger vi väl i sverige också?
Orkar/ids du gå på affären? Orkar/ids du hämta bilen?
Gidder du å dra til butikken?
Gidder du dra å hente bilen?
Angående mysterier. Varför byggs alltid vattenledningar och avlopp innuti väggarna medan elen dras utanpå? När övriga världen gör tvärt om..
Det är väl inget att hänga upp sig på att man talar olika i Norge och Sverige, vore konstigt annars. Svensken ser allt ut ifrån ett svenskt perspektiv och vill att alla ska göra som "Svensson gör".Sopa för egen dörr, vet jag!
Legg inn en kommentar