29. januar 2008

Mythbusters Norway: Binders er en norsk oppfinnelse

Listan på välkända svenska uppfinningar är lång. Dynamiten, tändstickan, skiftnyckeln, blixtlåset, kullagret och skeppspropellern är alla svenska uppfinningar som den dag idag används och produceras i stor skala världen över.

Be en norrman att nämna ett par kända norska uppfinningar, och de flesta vill svara "ostehøvelen og bindersen". En norsk binders är för övrigt samma sak som ett svenskt gem – klämman som vi använder för att hålla ihop en mindre bunt med papper.

Men hur kom det sig att den lilla geniala pappersklämman blev norsk? Det är faktiskt en amerikansk uppfinning.

För i 1867 fick amerikanen Erlman Wright godkänt sin patentansökan för en pappersklämma. Wrights pappersklämma liknade den vi använder idag, och den började massproduceras på 1890-talet. Senare började Mustad fabrikker i Oslo att producera samma typ, i konkurrens med importerade varianter.

Det var först på 1920-talet som överingenjör Halvard Foss vid Patentstyret i Oslo hittade ett bortglömt patent från 1899 i tyska patentarkiv. Det var ett patent på en pappersklämma som var ställt till norrmannen Johan Vaaler. Men Vaalers klämma var mindre funktionell än de varianter som fanns i produktion vid sekelskiftet, och patentet förblev outnyttjat. Patentet var dessutom 23 år äldre än amerikanen Wrights uppfinning.

Under andra världskriget blev däremot bindersen en norsk nationalsymbol. För att visa sitt motstånd mot tyskarna började många att sätta en binders på kavajslaget – som en kavajnål. Det skulle symbolisera sammanhållning – "å holde sammen", precis som en binders.

Efter kriget blomstrade den norska patriotismen och i uppslagsverk från 1950-talet och framåt beskrivs Johan Vaaler som upphovsmannen till bindersen.

1999 uppmärksammade den norska Posten 100-årsminnet av Johan Vaalers patent med ett minnesfrimärke. En liten detalj i sammanhanget är att frimärket visar ett gem som vi känner det idag – med två rundade byglar. Johan Vaalers uppfinning hade bara en och var därför helt oanvändbar.

Men detta hindrade inte det norska Kunnskapsforlaget att så sent som i 2005 beskriva Johan Vaaler som uppfinnaren av bindersen i Norsk Biografisk Leksikon.

(På den översta bilden ser vi det som enligt Guinness rekordbok är världens största binders – utanför det tidigare BI-bygget utanför Oslo. Statyn, eller vad vi ska kalla det, togs ned för några år sedan. På bilden nedanför ser vi Johan Vaalers pappersklämma – en inte särskilt funktionell variant. Bilder: Wikimedia Commons.)

5 kommentarer:

Torbjørn sa...

Heresy! Helligbrøde!

Så da står vi igjen med ostehøvelen.., som bare vi normenn bruker :(

Og janteloven :)

Jarle Petterson sa...

Fantastisk! Det er mulig dette er et utslag av en skrudd form for masochisme, men vi behøver flere slag av det slaget (eh…) i vårt selvhøytidelige tryne.

Takk for en interessant og opplysende post, Niklas.

Vi savner deg forresten borte på iNorden. ;-)

kjell sa...

Janteloven, ja. Jante er i Danmark, og Sandemose var i høyeste grad dansk.

Torbjørn sa...

Nei pokker, er janteloven dansk også?!?

Foreslår at vi søker om å bli endel av danmark igjen med en gang.

Anonym sa...

"Dynamiten, tändstickan, skiftnyckeln, blixtlåset, kullagret och skeppspropellern...."

Namnet dynamit kanske en svensk kom på, men plastiksprängämnen kom nog inte Nobel på, men han fick patent i många länder, och blev rik. Tändstickan är amerikansk, men en svensk hävdar att säkerhetständstickan skulle varta svensk, men icke, det var den där skojaren som sköt sig i Paris som la upp den myten.
Skiftnyckeln, en variant av amerikanska wrench (som fortfarande är det man ser på verkstadsvägskyltar), blixtlåset? Amerikansk sedan 1859.
Skeppspropellern? En annan svensk myt, Ericson fick inte ens patent på den i USA, men patent fick han på roterande kanontorn? Ships-screw fanns redan före Ericsons födelse.

Kullagret, det tror jag fakgtisk kan vara svenskt.

Den mest betydande norska uppfinningen var frankeringsmaskinen från 1903. DEn blev en sucess över hela världen på bara två år.