Mythbusters Norway: ”Matpakke er sunn tradisjonsmat”

En av de starkaste norska kulturella markörerna är matpakken. Ett par brödskivor med pålägg. Till det ett glas mjölk och en frukt. Det är vad alla norska barn har med sig till skolor och daghem – ingen skattefinansierad skollunch här inte.

Två tredjedelar av alla förvärvsarbetande norrmän har med sig sin egen matpakke till jobbet. Av de som köper sin lunch på jobbet äter de allra flesta ett par brödskivor i lunchserveringen.

Matpakken går hand i hand med visionen om ”den sunne nordmannen og den ordentlige norske familien”. På söndagsturen på fjellet eller i marka är det matpakke med apelsin och varm choklad som gäller. ”Ut på tur – aldrig sur!”

Det är nästan så man kan se historiska norska äventyrare som polfararen Fritiof Nansen eller vikingahövdingen Kong Sverre framför sig med en brödskiva med brunost i handen. Norsk Bondelag utropar ”å spise matpakke er en tradisjon i Norge!”

Ingenting kunde vara mer fel.

Traditionell norsk lunchmat – om vi så bara går ett drygt halvsekel tillbaka i tiden – är kokt mat.

Längs med västkusten dominerade lunchrätter som sildesodd (soppa med salt sill), blandaball (en boll av kokta rotfrukter) eller korngrynssoppa. I den mån det fanns bröd, så var det hårt och med salt sill som breddes på brödet i stället för smör. I inlandet dominerade dugurdsmat (mitt-på-dagenmat) som flatbrødsoll (hårt bröd i varm mjölk), kornvälling eller sodd (soppa med bitar av kokt kött och rotfrukter).

De flesta åt lunchen på gården som de bodde på eller jobbade för. Mitt på dagen ringde vällingklockan in till lunch. Det var ingen som hade matpakke med sig.

Brödlunchen lanserades av skolläkaren Carl Schiøtz i Oslo i slutet av 1920-talet. Han menade att barnen blev undernärda om de bara åt kokt mat. Barnen gick miste om viktiga fibrer och vitaminer.

Nyordningen med brödskivor var inte helt uppskattad, för det tog sådan tid att tugga den. Men kritikerna tystnade med tiden och brödlunchen – eller Oslo-frokosten, som den kallades – hade kommit till Norge för att stanna. Men det var först efter andra världskrigets slut som brödlunchen och med den matpakken blev vanlig i hela Norge.

Men är det sunt med matpakke, då? Visst kan det vara det – men det beror givetvis på vad som läggs på brödskivan. Ett av de mest populära påläggen är den norska brunosten, som av Norges ledande hälsoexpert Fedon Lindberg jämställs med mjölkchoklad. Brunosten innehåller stora mängder fett och socker, och tillsammans med ljust bröd är det inte speciellt hälsosamt. Snabba kolhydrater från socker och ljust bröd i kombination med fett från ost eller majonnäs är gott, men knappast nyttigt.

För att krossa myten om den sunda norska matpakken räcker det med att besöka påläggshyllan i valfri norsk matbutik. Utbudet av fet påläggskorv, majonnäs, räksallad och sylt är betydligt större än i Sverige (vilket inte är fallet med några andra matprodukter). Majonnäs är för övrigt en av de få matvaror som är billigare i Norge än i Sverige.

Således - matpakken är varken sund eller traditionell. Sorry.