En annan anakronism finns i gårdagens Stortingsbeslut om ett par ändringar i den norska grundlagen.
Den första ändringen handlar om att Stortinget från 2009 också enligt grundlagen ska bli vad det i realiteten redan är – ett enkammarparlament.
Den andra ändringen handlar om förenklade regler för Riksrätten – dvs. den specialdomstol som norska ministrar kan ställas inför om de har begått brott mot grundlagen.
Den senare ändringen har förorsakat viss debatt. Inte på grund av ändringarna i sak – de är okontroversiella. Men på grund av språket.
Finder noget Medlem af Statsraadet, at Kongens Beslutning er stridende mot Statsformen eller Rigets Love, er det Pligt at gjøre kraftige Forestillinger derimod samt at tilføie sin Mening i Protokollen. Den der ikke saaledes har protesteret, ansees at have været enig med Kongen, og er ansvarlig derfor, saaledes som siden bestemmes, og kan af Storthinget sættes under Tiltale for Rigsretten.Jo. Det här är delar av den nya texten som Stortinget antog igår. Den 20:e februari 2007. Men skriven på 1903 års språkform med föråldrade stavningar som af och Storthing och med danska varianter som Rigets Love och pligt.
Men den pågående debatten handlar inte om att det är bisarrt att i 2007 skriva lagar på ett språk som har gått ut på datum, utan om att ordet mot har smugit sig in i första meningen. Enligt 1903 års norska språkform ska det skrivas mod.
Anakronism var ordet.
1 kommentar:
Jag var en gång på rundvandring i Stortinget och frågade guiden (på svenska) hur mandaten fördelas. Det visade sig att det går färre medborgare på ett nordnorskt mandat än ett oslomandat. Nordnorrmännen har alltså större politisk makt än osloborna. Jag frågade om detta är helt demokratiskt... guiden blev INTE glad att bli mästrad av en svensk. Hahhahaaa...
//Henrik
Legg inn en kommentar