Det åttonde underverket

Nyligen utsågs världens sju nya underverk. På tiden eftersom bara ett av de tidigare sju finns kvar – pyramiden i Giza. Babylons hängande trädgårdar, kolossen på Rhodos och Zeus-statyn på Olympens topp är alla borta sedan länge.

Under sommarens nyhetstorka är det här givetvis tacksam mat för journalister. Småländska tidningen Barometern uppmanar exempelvis sina läsare att utse Oskarshamns sju underverk. Och i Norge har NRK låtit lyssnarna kora de norska underverken. Bland dem återfinns en brant järnvägssträckning, en betongkyrka i Tromsø och en oljeplattform.

I dag ska NRK låta lyssnarna utse en vinnare bland de sju. Jag ska inte rösta.

Min kandidat – den 15 meter höga plasttomten Gollis som står i en skogsglänta i nordnorska Lyngen – finns inte med. Visst är det ett underverk att någon kan ha kommit på tanken att göra något liknande?

Några andra förlsag?
PS// Den svenska motsvarigheten till Gollis finns i i Timrå. Ett 30 meter högt Y i betong vid E4:an. Y är länsbokstaven för Västernorrlands län. //

Fler norska mysterier

Efter mina spaningar på norska mysterier fick jag in en hel del förslag och teorier. Men inga svar på mina frågor. Därför kastar jag mig på några andra norska mysterier:

• Varför uttalas namnet staden på norska staden Skien som [sjé-en]? Vad är det för fel på [sji-en]?
  
  
• Varför släcker ingen lamporna i norska kontorsbyggnader? Skenet från korridorer i sommarlovstängda skolor lyser upp natthimlen.
  
  
• Varför ska det alltid serveras våfflor när fler än två norrmän samlas?

(På bilden ser vi hur Postgirobygget – känd som en av Oslos fulaste byggnader, men jag tycker huset är rätt tufft – lyser upp julinatten.)

En diktatorledet verdensorden?

"Det er i norsk interesse at vi har en FN-ledet verdensorden. Derfor vil Regjeringen arbeide for å styrke FN og internasjonal rett."

Från Soria Moria-erklæringen, som innehåller den norska regeringens politiska prioriteringar för regeringsperioden 2005-2009.

Läs en gång till och stryk under – "Det er i norsk interesse at vi har en FN-ledet verdensorden". Och så ser du på den här filmen:



Och nej. FN-sessionen på filmen pågick inte under det kalla krigets dagar. Men i mars 2007.

(Via Gudmundson)

Norska mysterier

Efter att ha bott i Norge i ett antal år finns det fortfarande en del obesvarade frågor om mitt hemland. Mysterier som jag har försökt få svar på, utan att lyckas. Kanske någon kan hjälpa?

• Varför frågar norrmän mig om jag gidder skicka smöret när vi äter frukost? Eller om jag gidder att ge häftapparaten till kollegan på andra sidan skrivbordet? Å gidde betyder att orka. Tror folk att jag är sjukligt svag, eller?
  
  
• Varför fungerar inte spärren på pumphandtagen på norska bensinstationer? Varför måste jag stå och klämma på handtaget under hela tankningen? Även när det är -10 grader kallt.
  
  
• Varför heter det på Lillehammer men i Kristiansand? På Rjukan men i Trondheim? Det enkla svaret kan vara att norrmän bor i kuststäder men på inlandsstäder. Men varför då?

(På bilden ser vi hur ljuset med hjälp av speglar planeras att ledas ner till torget på Rjukan. Den lilla staden ligger djupt ned i dalgången, och solen når bara ned i dalen några få timmar om dagen under stora delar av året. Läs mer på http://themirrorproject.org/.)

Norska ord som inte finns på svenska: KRL

Svenska Dagbladet uppmärksammade häromdagen "Kristendom med religions- och livsåskådning". Det handlar om det så kallade KRL-faget som är ett obligatoriskt ämne i norska grundskolor.

Nu har den Europeiska domstolen i Strasbourg slagit fast att KRL strider mot de mänskliga rättigheterna. Det är en grupp norska föräldrar som har drivit rättssaken i över tio år. De norska domstolarna gav staten rätt. Men Europadomstolen menar att staten inte ska kunna tvinga barn till en viss religion eller livsåskådning.

Den här domen kommer parallellt med en debatt om förnyelse av den så kallade formålsparagrafen för den norska skolan. I gällande skollag står det att skolan ska ge en kristen och moralisk uppfostran till eleverna. En utredning har föreslagit att skolan i stället "skal bygge på respekt for menneskeverdet, på åndsfrihet, nestekjærlighet, likeverd og solidaritet, slik disse grunnleggende verdiene kommer til uttrykk i kristen og humanistisk tradisjon, i ulike religioner og livssyn, og slik de er forankret i menneskerettighetene".

Det här kan ju tyckas som en marginell och oviktig diskussion. Särskilt eftersom norska elever kommer långt ner på listan, när resultaten från undervisningen jämförs internationellt. Det finns liksom annat som är viktigare att ta tag i när det handlar om förbättringar av den norska skolan.

Problemet är att det finns två små norska partier som hela tiden lyfter fram KRL-faget och den kristna formålsparagrafen så snart skolan ska diskuteras i politiska sammanhang. På högersidan Kristelig Folkeparti och på vänstersidan Senterpartiet. Varken kvalitet i skolan, valfrihet eller lärarutbildning kan diskuteras utan att de religiösa markörerna ska blandas in på ett eller annat sätt.

Den förra borgerliga norska regeringen hade exempelvis svåra problem med att införa ökad valfrihet i skolan, eftersom det redan var möjligt för elever att välja kristna friskolor. Kristelig Folkeparti hade ju redan fått sitt. Muslimska skolor, eller skolor specialiserade på matematik var de mindre intresserade av.

Och kritiken mot förslaget till den nya formålsparagrafen för skolan är stark. Bjarne Kvam, rektor vid den kristna Norsk Lærerakademi, menar att det nya förslaget gör "oppdragelse av barn umulig". Jo, jag tackar jag.

Så går det till i landet där både kyrkan och skolan är statlig.

(Bilden har jag lånat från Kristent Pedagogisk Forum)