Jag har tidigare ställt
en del frågor om konstiga saker i det märkliga land som jag bor i. Och jag har fått en hel del bra svar. Här lite annat som jag funderar på:
- Norge anser sig vara en ostproducerande nation av rang. Varför då? Det finns ju bara tre sorter – gulost (smaklös knappt lagrad ost av schweizertyp), brunost (söt och brun mesost) och hvitost (krämigare ost, ofta av get eller fårmjölk). That’s it - med några få och små variationer inom respektive huvudtyp.
- Hur kommer det sig att så många norrmän har dubbla förnamn? Ofta helt orimliga kombinationer. Några bra exempel finns bland dem som har försökt att vinna årets Idol-tävling på TV2. Eller vad sägs om idolnamn som Chris-Gøran, Glenn-Roger, Rut-Helen, Bent-Andreas eller Kim-Rune? Det saknas bara en Kjell-Elvis.
- Varför kör norska bilister nästan jämt i körfältet närmast mitträcket på motorvägar? Omkörning blir till slut bara möjlig på fel sida, något som är helt otänkbart för en svensk som slaviskt följer alla trafikregler. Å andra sidan finns det ju knappt några motorvägar, så jag kanske inte ska klaga.
Jag har tidigare ställt en del frågor om konstiga saker i det märkliga land som jag bor i. Och jag har fått en hel del bra svar. Här lite annat som jag funderar på:
21 kommentarer:
1. Fordi nordmenn tror de er best i alt, men suger til det meste.
2. Fordi det ene navnet er plikt (må kalle opp etter familiemedlem eller no) og det andre navnet er det som mor og far har kranglet seg frem til. Det forklarer uansett ikke Kurt-Ronny.
3. For å kunne kutte svinger.
1. Du glemmer Gammelost, flere typer blåmuggoster Synnøve Findens Gouda og Edamer og massevis av lokale spesialiteter som ikke nødvendigvis finner veien til RIMIs hyller, og sikkert mye mer. Men det er nok mye som kunne vært bedre, ja.
2. Dobbeltnavnene er fordi nordmenn, som de velbeslåtte og lykkelige menneskene vi er, følger moten i ett og alt. Og navn er motesak. Så et år skal jo alle jentene hete Jeanette, for eksempel. Da må man jo ha dobbeltnavn for å skille dem, så da får vi Gunda-Jeanette, Jeanette Louise og Jeanette-Mette. Praktiske er vi også, vet du!
3. Dette er jo en gammel svenskevits fra barneskolen som dine observasjoner gjør at vi må snu på: Nordmenn befinner seg midt i veien fordi de er redde for de ville blomstene i veikanten. Bwahahaha.
Og Vampus: Når det gjelder hvor ofte og hvor mye Nordmenn suger, ville jeg sette pris på om du ikke lar egne erfaringer fremstå som almengyldige.
Gode observasjoner. Den såkalte "folkets favoritt" - Norvegia - er jo 99% smakløs.
Det du har skrevet om kjørestil er også ganz korrekt.
Sjekk for øvrig disse observasjoner:
http://sosialdemokrat.blogspot.com/2007/05/ting-som-irriterer-meg.html
Nå sutrer du fælt her.
Suck ja....det är väl en av de saker jag saknar mest med Sverige: riktig ost. Man kan ju lika gärna ha modell-lera, gelatinblandad mjölk eller plast på mackan istället för gulost. Smaken är ju den samma ändå: noll.
"Ekstra vellagret norvegia" är ju ungefär lika stark som en extra mild svensk hushållsost...
Kan bara hålla med om bristen på ost...och allt annat. Varje gång jag handlar mat i Sverige så påminns jag om hur dåligt utbudet är i Norge.
Säsongsbetonad klagan: finns färskpotatis? Alltså små, goda potäter, inte stora, hemska från Kypros. I så fall var?
Faustina - jag köpte färskpotatis på Ultra på Sandvika häromveckan. Fransk. Tyvärr såg jag inte priset förrän jag granskade kvittot hemma. 79 kronor. För ett kilo. Och den var inte ens bra.
Svorsken: Jeg kjøper stadig vekk delikate, franske nypoteter på REMA 1000. De er bra, og koster vel ca. en tredjedel av det du betalte.
Nydelig med fenalår, rømme, eggerøre og god, norsk pils til.
Arrgggh! 79 kr. for noen skarve pottiter! Ok, Lasse, hvilken Rema 1000 snakker vi om? Jeg tar seff for gitt at disse franske fristelsene ikke finnes i alle Rema-butikkene? Kjøpte ferskpotatis på Nordby forleden. Selv etter en uke i kjøleskap smakte de himmelsk. Hadde aldri trodd at jeg ville komme til å se på poteter som luksus =:-0
Mens vi snackar om norsk ost: min norske make påstår att Norge betalar 100-200 kr per kg för att få exportera Jarlsberg till USA. Det kunde förklara en hel del...
Jeg trodde REMA 1000 hadde ganske faste utvalg, jeg, Faustina? Den jeg snakker om er på Fauske i Nordland - kanskje ikke alles nærbutikk, akkurat? - og potetene selges i halvkilos «kurvbeger».
Og ja, Jarlsbergosten er eksportsubsidiert, det stemmer. Det er helt sykt, spør du meg. Men jeg synes det hørtes ut som et temmelig høyt tall, da - det skulle jo gjøre den gratis i utlandet, og det er den definitivt ikke.
Den som er interessert, kan sikkert be om å få informasjonen fra et eller annet departement. Landbruks-, kanskje?
Det er riktig at Tine tidligere fikk eksportstøtte. Tines norskproduserte brunost var betydelig billigere i Sverige enn i Norge. For eksport av Jarlsberg (Tines største eksportprodukt) fikk Tine 270 millioner kr. Det tilsvarer ca 22 kr per eksportert kilo Jarlsberg.
Men, som nevnt, nå er eksportstøtten endelig borte. Men det kan vi ikke takke norske politikere for. Takk WTO!
Produksjonsstøtten for melk er selvfølgelig fortsatt kvar. En norsk ku får mer i støtte enn hva en afrikansk bonde har i årsinntekt.
Rema 1000 paa Furuset har et, skal vi si - tilpasset utvalg. Der finner man flust av eksotiske groennsaker, krydder og annet. Det kan sikkert forklares med beliggenheten.
Maken er vel ikke helt partisk mht norsk politikk, saa man maa nok justere for litt bias.
Er i Houston om dagen. Dagens besoek paa matbutikken vil garantert bidra til krampegraat ved retur til hjemlandet. Aldri ser utvalget i norske butikker saa stusselig ut, som etter utenlandsreiser.
Norska mysterier #384
Hur kan man döpa sin nyfödde son till "Halvdan"?
Var föräldrarna endast måttligt nöjda med sitt mediokra barnafödande eller var barnet lite lätt vanskapt, måhända?
"Halvdan" knep enkelt förstaplatsen över min lista på geniala norska namn.
Anna: «Halvdan» betyr, som man burde greie å dedusere seg fram til med et minstemål av utdanning, «Halvt dansk».
Det er nok et navn som stammer fra den tiden Norge hadde et litt mer variert forhold til Danmark enn i dag - hvor det stort sett er «landet i enden av fergeturen».
Jeg synes forøvrig personlig det er et flott navn, som deles med historiske personer som Halvdan Svarte og Halvdan Koht.
Anna - du har helt rätt. Halvdan kniper förstaplatsen före Stian. På tredjeplatsen finner vi Asle, med lite brett uttal (Arsle).
Och för att förtydliga. Halvdan på svenska motsvaras av det norska ordet middelmådig. På engelska skulle vi nog säga mediocre eller second-rate. Och det är ju inte så kul att heta.
Enligt Statistisk Sentralbytå är det för övrigt 205 norrmän som har Halvdan som första förnamn.
Flott eller ikke, det høres fortsatt kult ut på svensk!
För all del, Halvdan, Stian och Asle [Arsle] är fina namn, men på min lista tar nog Snorre priset.
Ett av de bättre dubbelnamnen är nog Truls-Kenneth.
När det gäller dubbelnamn har jag också funderat på varifrån det kommer. Det blir ju en aning komplicerat och långdraget. Å andra sidan är det fler Anne på mitt jobb och då underlättar dubbelnamn.
Hursomhelst. Jag är djupt imponerad över det senaste tillskottet i den kungliga familjen. Emma Tallulah! Snacka om att vara over-the-top. Att kungligheterna numera tillhör underhållningsindustri är ju odiskutabel, men Emma Tallulah är så genialt bra att de borde få pris. Snacka om kreativt.
Men varför så förvånade? Ni verkar ju tro att Norge ska vara exakt som Sverige. Varför?
Jag tycker inte Halvdan eller Snorre låter konstigt. Det handlar helt enkelt om rejäla gamla vikinganamn!
Till skillnad från Sverige där alla ungar (av manligt kön) numera heter Filip, Oscar, William. Anglifierat så det räcker och blir över. Hur kul är det på en skala 1-5? 1 säger jag.
Legg inn en kommentar