1871 började tågen rulla mellan Oslo och Stockholm. 137 år senare går det äntligen att beställa en biljett utan att behöva vänta på att den ska levereras i posten några dagar senare. SJ har nämligen ställt ut en av sina biljettautomater på Oslo Sentralstasjon. Hur bra som helst – boka och betala på sj.se och hämta ut biljetten i automaten ett par minuter före avgång.
Men frågan är varför det skulle behöva dröja 137 år? Och hur länge dröjer det innan tågoperatörer som SJ och NSB gör som de flesta flygbolag och Deutsche Bahn – ta emot bokningsbekräftelsen som ett SMS och visa det och ett id-kort vid biljettkontrollen? Kanske nystartade privata uppstickarenUnionsexpressen kan snabba upp processen? Där räcker det att köpa biljett på nätet och ta med en utskrift av bokningen.
Nu iväg till Oslo S och trondheimståget för en helg i Gudbrandsdalen!
4. juli 2008
Norska ord som inte finns på svenska: supperåd
Supperåd Unyttig offentlig råd eller komité (ifg. Bokmålsordboka)
Men ordet hade heller inte funnits på norska om det inte hade varit för Harald Heide Steen jr. Igår gick han bort och den svensk-norska komediscenen har förlorat en pionjär och gigant.
Det var 1967 som Heide Steen, Rolv Wesenlund och den svenske tv-producenten Bo Hermansson sammanstrålade för att skapa Skandinaviens första moderna humorprogram för TV. Den första produktionen gjordes för Sveriges Television och kallades "Publikfriarna". Därefter kom den NRK-producerade serien "Og takk for det". Duon Wesensteen – Wesenlund och Heide Steen – var född och för evig ett begrepp i norsk TV-historia. Den mest kända sketchen är kanske "Hos tannlegen". Volvo Sonett og Saab Amazon!
Det här var före Monty Python, men inspirationen kom som ofta i TV-sammanhang från väst och från BBC; i det här fallet humorprogrammet "Not Only... But Also" med Peter Cook och Dudley Moore. För svenske Bo Hermansson var detta bara den första i en lång rad av försvorskningar av BBC-framgångar. Senare skulle han förvandla "Hancocks Half Hour" till "Fleksnes Fataliteter" och "Steptoe and Son" till "Albert och Herbert".
Men tillbaka till Heide Steen och supperådet. I sketchen möter vi den fnissige och antagligen alkoholiserade informasjonskonsulent Balle Clorin i Norsk Supperåd. Det är en offentlig myndighet med hundratals anställda som har till uppgift att stärka soppans ställning i det norska samhället. De producerar bland annat skriften Suppe i Sentrum med statistik som visar att blomkålssoppa går upp medan tomatsoppa går ned. Ett helt meningslöst organ utan vare sig inflytande eller funktion. Kort sagt, ett supperåd.
Och fortfarande finns det supperåd i Norge. Vad sägs exempelvis om det statliga Bunad- och Folkedraktrådet?
Og takk for det!
Men ordet hade heller inte funnits på norska om det inte hade varit för Harald Heide Steen jr. Igår gick han bort och den svensk-norska komediscenen har förlorat en pionjär och gigant.
Det var 1967 som Heide Steen, Rolv Wesenlund och den svenske tv-producenten Bo Hermansson sammanstrålade för att skapa Skandinaviens första moderna humorprogram för TV. Den första produktionen gjordes för Sveriges Television och kallades "Publikfriarna". Därefter kom den NRK-producerade serien "Og takk for det". Duon Wesensteen – Wesenlund och Heide Steen – var född och för evig ett begrepp i norsk TV-historia. Den mest kända sketchen är kanske "Hos tannlegen". Volvo Sonett og Saab Amazon!
Det här var före Monty Python, men inspirationen kom som ofta i TV-sammanhang från väst och från BBC; i det här fallet humorprogrammet "Not Only... But Also" med Peter Cook och Dudley Moore. För svenske Bo Hermansson var detta bara den första i en lång rad av försvorskningar av BBC-framgångar. Senare skulle han förvandla "Hancocks Half Hour" till "Fleksnes Fataliteter" och "Steptoe and Son" till "Albert och Herbert".
Men tillbaka till Heide Steen och supperådet. I sketchen möter vi den fnissige och antagligen alkoholiserade informasjonskonsulent Balle Clorin i Norsk Supperåd. Det är en offentlig myndighet med hundratals anställda som har till uppgift att stärka soppans ställning i det norska samhället. De producerar bland annat skriften Suppe i Sentrum med statistik som visar att blomkålssoppa går upp medan tomatsoppa går ned. Ett helt meningslöst organ utan vare sig inflytande eller funktion. Kort sagt, ett supperåd.
Och fortfarande finns det supperåd i Norge. Vad sägs exempelvis om det statliga Bunad- och Folkedraktrådet?
Og takk for det!
Abonner på:
Innlegg (Atom)