27. november 2006

Norska ord som inte finns på svenska: Julebrus

Alla jultraditioner är inte rationella. Den svenska knäcken är ett sådant exempel - sega, sockersliskiga bitar som antingen framkallar hål i tänderna eller river med sig gamla amalgamfyllningar. Ingen gillar knäck. Men likväl måste det finnas knäck på ett svenskt julbord.

Den norska motsvarigheten till knäck är julebrusen (brus = läsk). De flesta bryggerier har tidigare tillverkat sin egen julebrus men inget av dem har lyckats göra det med god vinst, så det finns bara ett fåtal tillverkare kvar. Men den norska lokalpatriotismen är stark, och det har krävts blod, svett och tårar för de lokala bryggerier som har sluta hälla julebrus genom tappkranarna.

I år var det saftproducenten Lerums tur. De har varje år tillverkat sin egen röda julebrus, som är populär på Vestlandet. Förra året skulle ha varit det sista med Lerums julebrus, var det tänkt. Fram till det att bloggaren Lene Fløysand i Bergen drog igång ett upprop för att få tillbaka den röda drycken. Chefen för Lerum var tvungen att ändra planerna och gick ut med ett pressmeddelande:

- I Lerum var vi ikkje klar over at julebrusen så sterkt var ein del av folks juletradisjon, på linje med pinnekjøt og ribbe. Vi er sjølvsagt glade for at det no vert laga ein julebrus som så mange har sterke og gode meiningar om. Så no vert det julestemning også for alle våre julebrus-entusiastar, seier Jan Petter Vadheim. Sidan tysdag har det hagla inn fleire hundre epost-meldingar frå heile landet. Folk skreiv og sa dei var redde for julestemninga. Noko liknande har Lerum Fabrikker aldri opplevd i si snart 100 år gamle historie.
På Vestlandet kan nu julefriden alltså sänka sig. Värre är det för de trøndere som ska ha Dahls bruna julebrus på bordet till jul. Efter förra julen bestämde sig Dahls bryggeri för att sluta sälja sin julebrus i Oslo, något som de många trøndere som bor i Oslo upptäckt lagom till årets julfirande. Dahls bryggeri skickade lastbil efter lastbil med klirrande flaskor till Oslo, med konsekvens att de nu har tomma lager i Trondheim. Till stort förtret för alla julebrustörstande trøndere – för tro inte att det duger med något annat än Dahls julebrus för dem.

Och problemet blir än större av att bryggerierna saknar tillräckligt med flaskor för att kunna producera julebrusen. I norska hem ska det enligt uppgift finnas närmare 25 miljoner tomma flaskor som väntar på att bli pantade. Utan de flaskorna hotas julebrusen. För de riktiga entusiasterna måste nämligen julebrusen komma på glasflaska - inte plast eller något annat nymodens.

Rekordet i julebruspatriotism tas annars av Egil Fredriksen (bilden till höger) i Drammen. Förra julen köpte han närmare 300 liter, så att han skulle julebrus till resten av året. Egil Fredriksen dricker nämligen Aass röda julebrus till alla måltider. Året runt.

Givetvis har jag prövat årets julebrus. Och det blir den första och sista för mig. Smaken kan sammanfattas i tre ord: söt, sötare, sötast. Det finns ingen annan smak än socker. Jag kunde riktigt höra hur det knakade i tänderna när tog en klunk. Precis som med den svenska knäcken.

(På den övre bilden – alla trønderes favorit; Dahls julebrus som bara smakar socker. Nedanför - nej, det är inte Svorsken som testar julebrus, men väl julebruskongen Egil Fredriksen på en bild från VG.)

6 kommentarer:

Anonym sa...

jag har druckit den röda julebrusen några gånger, senast en i förrgår. första gången jag smakade den, så fick jag barndomsflasher. hade nog druckit den på nån tur till norge när jag var 5 år eller nåt. men fan, den röda julebrusen är det jag som tar hem till sverige till jul. julmust suger, julebrus rules. :D

Teide sa...

Men knäck är ju så gott. Gäller bara att inte koka för länge...

Marion sa...

Julebrus skal være brun. Den fra Hamar og Lillehammer bryggerier smaker jul for meg :)

Bernt sa...

Julebrusen fra Trio fabrikker i Skien er selvsagt knall oransje, og smaker ikke ekkelt slik som den røde brusen (type eventyrbrus) fra en av konkurrentene.

Historien bak julebrusen har mer med lovgivningen å gjøre, da reklame for alle etanolholdige konsumpsjonsvarer har vært forbudt i Norge. Istedenfor å reklamere for at juleølen hadde kommet kunne bryggeriene reklamere for at julebrusen var kommet og da visste folk at juleølen var i butikkene.

Jeg kjøpte forresten påskemust i Helsingborg i 2005, og det smakte så grusomt at det ble det ingen gjentakelse på i år.

Anonym sa...

Alle vestlendingers favorittjulebrus er Lerums. Ingen over, ingen ved siden, ikke engang Hansas.

Men du har så rett, ingen er rasjonelle når det gjelder juletradisjoner. Når man har drukket Lerums julebrus hver jul siden barndommen, blir man nostalgisk da den plutselig forsvinner. Tipper den selger ekstra mye i år på grunn av all oppstandelsen.

Det kan forøvrig opplyses at kampanjen for å beholde Lerum julebrus er en suksess: Disse er i skrivende stund å finne i butikker, hvertfall på Vestlandet. :)

Anonym sa...

Julmust då. En svensk variant på julbrus.