Mythbusters Norway: Kortreist mat er miljøvennlig mat

Norska staten ägnar stora resurser åt att propagera för lokal norsk mat. De finansierar kokböcker för norsk mat, driver ett otal ”opplysningskontorer” för kött, fisk och fågel och utlyser tävlingar för skolbarn under temat ”Kortreist mat er miljøvennlig mat”.

Det handlar såklart om att få oss norska konsumenter att sluta upp bakom den norska jordbrukspolitiken. Om du inte har fått med dig det tidigare, så går den ut på att skölja skattepengar över bönder som föder upp kossor i fyrtiofem graders lutning samtidigt som importerad mat stängs ute från den norska markanden genom höga skyddstullar.

Senaste numret av The Economist ägnar stort utrymme åt hur vi konsumenter kan påverka miljö och välfärd genom vad vi handlar för mat. Tillsammans med ledande forskare slår de faktiskt hål på myten om att lokal mat alltid är miljövänlig mat.

• Enligt DEFRA (UK Department for Environment, Food and Rural Affairs) är det bättre för miljön att importera spanska tomater än att odla dem i Storbritannien. Energin som behövs för att odla tomater i växthus förorsakar mer miljöpåverkan än lastbilstransporter från Spanien.
  
  
• En annan undersökning visar att det går åt mindre energi till att producera mejeriprodukter, kött och grönskaker på Nya Zealand och transportera maten till Storbritannien än genom att producera samma mat lokalt.
  
  
• ”Det går en röd tråd av protektionism och anti-globalisering genom lokal mat-argumentationen”, säger Gareth Edward-Jones vid University of Wales till The Economist. ”Lokal mat ger lokal mat-lobbyisterna möjlighet att propagera mot import under en miljövänlig förklädnad.”

The Economist kritiserar att diskussionerna om mattransporter bara handlar om avståndet mellan producent och förädlare. Ta bara bondeägda köttproducenten Gilde i Norge som exempel. De har specialiserade produktionsanläggningar i stora delar av Norge. Salami produceras på en plats, spekeskinke på en annan plats och wienerkorv på en tredje. Köttet ska först transporteras genom halva Norge från bonden till produktionsanläggningen och därefter tillbaka till butikshyllan i bondens närområde. Men då har vi ändå bara tagit med den ena halvan av miljöeffekten av mattransporterna. Den andra halvan står nämligen transporten mellan butiken och hemmet för.

Detta med kortreist mat är som The Economist skriver mest fagra ord från den lokala bondelobbyn. Det är något som också den norska staten har förstått.

Norge exporterar nämligen färsk lax för över 10 miljarder kronor per år. Exportörerna får god hjälp av den norska staten för att komma in på de kinesiska och japanska marknaderna. Där är priserna på färsk lax bättre än i Europa.

Norsk färsk lax som flygs till Japan? Knappast kortreist mat. Men gott, som japanen sa.