Listspecial

Förra numret (16-22 maj) av magasinet Fokus har Norge-special. Jag bidrog med en lista över sådant som de flesta svenskar inte känner till om sitt grannland.

De två andra stackarna, då?

Norrmän förstår svenska betydligt bättre än vad svenskar förstår norska. Den journalist på Borås Tidning, som i vintras rapporterade från den tragiska bussolyckan i norska Verdal, hade uppenbarligen så fullt upp med översättningen att han glömde bort att korrekturläsa.

(Via Journalisten)

Vad skulle Gud och Den Helige Ande ha sagt?

Sedan länge är det förbjudet med söndagsöppna butiker i Norge. Det anses nämligen inte helt gudfruktigt att handla på söndagar. Då ska vi gå på tur, äta lördagsinhandlad söndagsmiddag och möjligen besöka ett museum. Så har staten bestämt.

Så här års kan det också anses gudfruktigt att ägna söndagen åt försiktigt trädgårdsarbete. Inte med maskiner, för vi får inte bryta mot lagen om Helligdagsfred genom att väsnas med gräsklippare eller borrmaskiner. "På helligdag fra kl 00 til kl 24 samt påske-, pinse- og julaften etter kl 16 skal det være helligdagsfred som ingen noe sted må forstyrre med utilbørlig larm." Så säger lagen.

Men eftersom försiktig plantering ibland kan anses tillräckligt gudfruktigt, så får norska trädgårdsbutiker hålla öppet på söndagar. Vips – så har de norska trädgårdskedjorna utvecklats till enorma köpcenter som säljer allt från grillar och trädgårdsmöbler till virke, verktyg och målarfärg. Byggvarubutikerna ser inte på detta med blida ögon – de får ju inte ha öppet och förlorar en viktig handelsdag varje vecka.

För två år sedan försökte byggvarukedjan Maxbo att hålla söndagsöppet i maj. LO-förbundet Handel og Kontor var snabbt ute och polisanmälde Maxbo, som har hållt söndagarna stängda sedan dess.

Men nu, under den gångna pingsthelgen, har Jernia firat Den Helige Ande (det är tydligen honom vi firar under pingsten) genom att hålla öppet hela helgen. De tycker att det är orättvist att de främsta konkurrenterna får ha öppet, när de själva måste hålla stängt.

Den här gången är det Kristelig Folkeparti som går i bräschen för protesterna. Tidigare familjeministern Laila Dåvøy, kräver att regeringen tar initiativ för att stoppa de gudsförnekelser som de söndagsöppna butikerna innebär.

Weird.

(Via: Kjetil Løset Foto: TV2)

Pula i trädgården

Efter flera år i Norge har jag lärt mig att inte säga att jag ägnade helgen åt att pula i trädgården. Pule har alltså en något annan betydelse på norska än på svenska.

Här några andra som borde tänka sig för innan de lanserar sig på den norska marknaden:

• Drita School. Kombinationen drita och barneskole passar inte så bra i Norge. När du är drita, är du aspackad.
  
  
• Den tyska leksaksproducenten Busemann, som på norska betyder snorkråka. Att logotypen visar en nallebjörn som slickar sig om nosen, gör inte saken bättre.
  
  
• Hotel Guggemos. Gugge är motsvarigheten till svensk gegga, som i geggamoja.
  
  
• Grand Pupp. Pupp är alltså norska ordet för tutte.
  
  
• Raring Corp. Det svenska ordet rar betyder ju söt, trevlig. På norska betyder det konstig, märklig. Det är inte många i Norge som önskar anlita raringar.
  
  
• Ingen Ideas. Experter och konsulter inom oljeutvinning bör ha ett bättre namn än Ingen Idéer för att lyckas i Norge.

-Fint väder! -Idag, ja...

...eller: -Kan en bonde någonsin bli nöjd?

Förra året administrerade svenska Jordbruksverket bidrag till bönderna för 12,3 miljarder kr. Det motsvarar cirka 1300 svenska kr per invånare.

- Det har aldrig varit så positivt på olika sätt. Kurvorna pekar uppåt och lönsamheten har aldrig varit så bra. Åtta av tio bönder är övertygade om att det här kommer att fortsätta även i år, säger Lars-Göran Pettersson, ordförande i Lantbrukarnas Riksförbund till Dagens Nyheter.

Det norska jordbruksavtalet hade en ram på 11,6 miljarder norska kronor, eller cirka 2500 kr (motsvarar ca 2900 svenska kr) per invånare. Mer än det dubbla jämfört med de svenska bidragen till lantbruket. Till det kommer importvärn och regionalstöd och annat som kommer bönderna till godo. Ändå ökade bidragen till bönderna med över 7 % under förra året.

– Den dårlige inntektsutviklinga til bønder gjør det vanskelig å gjøre nyinvesteringer i drifta. Samtidig øker prisene på kunstgjødsel og kraftfôr. Bøndene kan ikke prissette sine egne produkter, for dette er det Staten som bestemmer. Mange av våre medlemmer tjener nå så dårlig at de vurderer å legge ned brukene sine, säger Rita Guldvik, ordförande i Nord-Rana Bondelag.

Norge har ett jordbruk som bygger på bidrag, kvoter, statlig prissättning, importvärn och regionalstöd. Maten är nästan 50% dyrare i Norge än i EU. Och bönderna får inte ekonomin att gå ihop. Dags att fundera på en ny modell?

Icke då. Nu vill de norska bönderna ha ytterligare 3,3 miljarder i bidrag från oss norska skattebetalare. Regeringen, där det lantbruksdominerade Senterpartiet ingår, vrider sig i interna plågor.

Läs också:

Norsk skinka på Sydentur

Kanske borde staten bestämma hur många bilar som ska tillverkas

Vad hade du gjort med 9,500 kronor?

Norsk mat, ja. Utbud och valfrihet, nej.