6. august 2008

Norska ord som inte finns på svenska: Snurring

Många gånger har jag gått runt i den norska matbutiken och letat efter idéer till middagsmat. Nästan lika många gånger har jag tittat på den lilla konservburken med det underliga namnet Snurring. Enligt omslagstexten på burken används den "Til lekre småretter – som middag, pålegg og turmat". Och innehåller "grovmalt kjøtt, flesk, erter, ris og krydder".

Utbudet är inte det största i matbutikerna här i Norge, men några burkar Snurring finns det alltid. Förra året var det förresten det 60:e året med Snurring-burkar på norska butikshyllor. Något av en norsk mattradition. Varje år säljs det nästan en halv miljon burkar.

Och igår föll jag till föga. Det var dags för min Snurring-debut.

Förväntansfullt öppnade jag burken (bäst före 2013) – utan någon riktigt klar idé av vad jag skulle förvänta mig. Svaret var brunt. En brun seg gegga där det gick att urskilja ris och gula ärtor. Men ingenting av de utlovade 37 procenten kött.

Ned i pannan för en snabb uppvärmning och därefter på tallriken tillsammans med två brödskivor med brunost. Voilà!

Och smaken då? Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, för det smakade just ingenting. Lite salt, men annars ingenting. Ingen aning om vad jag gjorde för fel, men att den bruna geggan används "til lekre småretter" framstod som alltmer obegripligt.

Och mitt i all smaklöshet fick jag en känsla av deja-vu. Jag har ätit något liknande tidigare. Svenska försvarsmaktens fältportioner! Snurring påminner starkt om försvarets konserverade risotto i guldgul plåtburk. Och det är inte ett tecken på kvalitet, ifall någon skulle missuppfatta.

För 60 år sedan serverades det i huvudsak kokta fjolårsmorötter och vattnig soppa på norska bord. Snurring var säkert en välkommen omväxling. Mitt inte alltför vågade tips är att produkten knappast håller i 60 år till.

(Foto överst: Terina, tillagning: jag själv, nederst: Försvarsmaktens bildbyrå)

10 kommentarer:

Kine sa...

Jeg tror faktisk jeg aldri har sett "Snurring" i butikken :/

Henrik sa...

Snurring - er vel en avart / sivil tilvirkning fra hva vi i militæret fikk utlevert som RSP med laang holdbarhetsdato. Har flere hjemme fremdeles ca 12 år etter. Fordel / ulempe er at den kan spises kald, kokes / varmes som den er, eller gourmet varianten som du valgte - nemøig å steke den. Alt smaker bedre når enn man er utslitt/sovet lite/løpt i skogen/utsultet. Så også RSP ;-)

Sigrun sa...

Smaker ikke så veldig godt, nei. Jeg innbiller meg at det smaker litt som kattemat på boks.
Men det hjelper faktisk med speilegg til.

Nettan sa...

Det där måste ha undgått mig fullständigt. Men jag kikade ju aldrig särskilt noga i konservhyllan heller. Av allt att döma verkar det inte som att jag har missat något viktigt i alla fall.

Lars sa...

Det har jeg aldri hørt om!
Men det så slett ikke godt ut...

Andreas sa...

ett annat vackert norskt ord - Rompetroll

Anonym sa...

Kjøpe jo gjærne itj snurring a! Tar no bare en ørret, Ha på nå dillj å dallj å pakk denj inn i alminiumsfolie, stapp den i ovnen å lag te litt salat å poteta osv å du har en perfekt god ovnsbakt ørret. Oppskrifta finn du på nettet sjøl om den variere fra sted til sted.

Blubb blubb gosse gosse gasse gosse aaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa

Umulige Emilie sa...

Fika! Det er det beste svenske ordet som ikke finnes på norsk!

Bli med å få det norske folk til å fika!!!

Nå bruker jeg rett og slett din blogg til å promotere min egen da du inspirerte meg til følgende innlegg: http://umuligeemilie.blogspot.com/2009/02/fika.html

Anonym sa...

Elling och Kjell-Bjarne spiste Snurring precis hela tiden.

Anonym sa...

Kul namn. Är Norska men har aldrig sett eller hört om detta.