19. mars 2007

-Han gjør som arbeiderbevegelsen har gjort i Norge

Två blickar på "Nytt om namn"-sidorna i två tidningar sätter lärdomar av historien i märkliga perspektiv.

Dagens Nyheter porträtterar den siste DDR-ledaren Egon Krenz, med anledning av hans 70-årsdag. Han beklagar att Berlinmuren har fallit och att han vantrivs i nutiden. "Jag kan inte komma överens med det här systemet, eftersom systemet inte kommer överens med mig", säger Krenz.

Idag, drygt 17 år efter murens fall, kan vi le åt en gammal knäppis som Krenz. Men i sin krafts dagar var han minsann inget att le åt.

Först förra året avslutade Krenz ett sexårigt fängelsestraff, dömd bland annat för mord och valfusk. Krenz var en del av den östtyska diktaturens innersta kärna – från sin tid som generalsekreterare för kommunistpartiets ungdomsförbund på 60-talet till han blev DDR:s statschef 1989.

Representanter för skandinaviska vänsterorganisationer var tidigare vanliga gäster hos sina kamrater i Östeuropa. De flesta av har nu rannsakat sin förtid, kommit fram till att de gjorde fel i att stödja diktaturer och har gjort avbön. Gott så. Vi kan alla göra fel, men som tur är kan vi alla lära av historien. Egon Krenz må vara undantagen.

Så till nästa tidningsporträtt!

Norska Dagsavisen intervjuar den facklige ledaren Jan Davidsen. Han är ordförande för Fagforbundet, som har sin motsvarighet i svenska Kommunal. Dessutom sitter han i norska Arbeiderpartiets partistyrelse.

Dagsavisen frågar Davidsen om hans favoritpolitiker: "Venezuelas president Hugo Chavez. Han er i ferd med å ta grep i et land der forskjellene er store og fattigdommen omfattende. Han gjør som arbeiderbevegelsen har gjort i Norge", säger Davidsen.

Vän av ordning frågar sig om den norska arbetarrörelsen verkligen har samma program som Chavez?
Jan Davidsen anser uppenbarligen att han måste ta över där den nyligen avhoppade norska LO-ledaren Gerd-Liv Valla slutade.

För ett år sedan krävde Valla att Norge inte skulle låta oppositionella kubaner tala på den norska frihetsdagen 17 mai. Detta eftersom de skulle kritisera Fidel Castro. Valla hade minsann varit på Kuba och pratat med kubanska politiker, och det fanns alls inga bra orsaker till att avhoppade kubaner skulle få sprida osanningar på 17 mai.

Den då relativt nyligen tillträdda norska vänsterregeringen hängde på och utrikesministern uttalade att oppositionella kubaner minsann inte skulle få tillträde till några norska talarstolar på 17 mai. Den kubanska ambassadören lät meddela att de var nöjda med den norska regeringens beslut.

Också Sosialistisk Venstreparti, som är ett av partierna i den norska regeringen, var mycket nöjda med beslutet. Deras stortingsrepresentant Halgeir Langeland, nominerar för övrigt varje år Fidel Castro till Nobels fredspris.

Kanske sista chansen i år, eller är Langeland, Davidsen och Valla möjligen sådana som Krenz, som aldrig lär av historien?

18. mars 2007

Entrekå med bærné og påmmfri på Grang Hotell

Jag önskar absolut inte vara någon messerschmitt-aktig kommentator som hela tiden påpekar hur utländska ord ska och inte ska uttalas. Men jag förstår inte varför Norsk Språkråd hävdar att det franska ordet grand, som i Grand Hotel, ska uttalas grang.

Svaret står förhoppningsvis inte att läsa här.

12. mars 2007

Kungafirandet i Nesheimsbruvåg

Norges Kung Harald fyllde 70 år häromveckan. Stort firande i dagarna tre.

Are Kalvø skriver om hur kungen firades ute i Bygdenorge. Det värsta är att det lika gärna kunde ha varit hämtat från NRK:s distriktsprogram Norge Rundt.

Mot slutten av den tre timar lange seremonien fekk kongen dessutan overrekt ei rosemåla vekkarkloke i tinn, rogn og regn, laga i fylla i minusgrader av den lokale urmakaren, treskjeraren, rosemålaren og harpespelaren Støvle Minken frå Langvikbønesfjordgrensbygd i Moheinsviknes, nabokommunen til Bruheimsnesbyvikgrendåsfjord.

Minken er kjent i heile distriktet som ein av dei mest dugande når det gjeld forming av tradisjonelt tre i fylla. Han er dessutan kjent for å drikke seg styggande full og sabotere lysbildeforedrag på fritida, noko som blir feira i det lokale spelet "Minken drikk seg styggande full og saboterer lysbildeforedrag på fritida" som blir spela av sure barn på parkeringsplassen framfor Rema i regn kvar sommar.
Läs mer här.

9. mars 2007

1000 miljarder: Koffor ha’kje vi bru?

Varför har inte vi bro? Frågan ställs i filmen "Draumen om ei bru" som är producerad av Aksjon Dalsfjordsbrua. De har kämpat i åratal för att få en bro till sin otillgängliga bygd längs Dalsfjorden i Sogn og Fjordane.

Idag är dalsfjordingarna nämligen hänvisade till en bilfärja som dagligen transporterar bygdens resenärer. 45 bilar varje dag. 45 bilar som flyttar sig mellan lilla färjeläget Eikenes på norra stranden och Dale med cirka 1,000 invånare på södra stranden.

Som tur för dalsfjordingarna kommer den norska kommunikationsministern Liv Signe Navarsete från regionen. Hon har sett till att Dalsfjordsbron har fått prioritet i Nasjonal transportplan 2006-2015 och ska börja byggas redan 2009.

Vad bron kostar? Tja, en miljard kronor. 1,000,000,000 kronor. För 45 bilar om dagen.

-Priset har inte med saken att göra, säger Rolf Kleiven som leder Aksjon Dalsfjordsbrua till lokaltidningen Firda.

På 70-talet handlade diskussionerna om att bygden behövde fast kommunikation norrut till centralorten Førde. Då gjorde ordföranden i kommunen och den lokale bankchefen gemensam sak och bildade ett "folkaktiebolag". Kommuninvånarna fick frivilligt köpa akter i bolaget och därigenom investera pengar till vägbygget mellan Askvoll och Førde. Pengar blev det och väg blev det. Vägen går fortfarande idag under namnet Folkelånsvegen.

Men det var före norska statens oljeinkomster gjorde att priset inte har med saken att göra.

1000 miljarder
Stat och kommuner i Norge får varje år in över 1000 miljarder kronor via skatter (80%), olja (10%) och räntor från kassakistan (10%). 1,000,000,000 kronor. Det blir 230,000 per norrman och år. Tänk vad man kan göra med så mycket pengar!

Det mesta av pengarna går såklart till att ta hand om sjuka och gamla, till skolor och utbildning, och till polis, försvar och brandkår. En hel del går till hjälp till fattiga i andra delar av världen. Och till norska bönder. Men det finns fortfarande pengar över. Och det finns ingen hejd på fantasin när det handlar om att använda andras pengar.

8. mars 2007

Toll er tull

Så här på den internationella kvinnodagen kan jag inte låta bli att skänka en tanke åt jämställdhet mellan könen. Några som tänker på mycket, men uppenbarligen inte på jämställdhet, är det norska Tolldirektoratet. I myndighetens bibel – Tolltariffen – skrivs det sida upp och sida ned om vilket varuslag olika typer av produkter ska tillhöra. Och givetvis en hel del om vilken införselavgift som ska betalas när de beskrivna produkterna förs in i Norge. Det är ju det som är själva syftet med Tolltariffen.

Kapitlet om kläder är särskilt intressant just idag, för där görs det väsentlig skillnad mellan dam- och herrkläder. Och för att hjälpa oss att veta vad som är vad, skriver myndigheten på underbar myndighetsnorska:

"Klær som hører under dette kapittel med frontlukking venstre over høyre skal klassifiseres som klær for herrer eller gutter, og klær med frontlukking høyre over venstre skal klassifiseres som klær for damer eller piker."
Det visar sig nämligen att herrkläder har högre tullsatser än damkläder. Som exempel - om du beställer damtrosor från utlandet tillkommer 6,9% i tullavgift, medan det för herrkalsonger ska betalas hela 10,7%. Sidenscarfs beläggs med 5,9% i avgift, medan slipsar kostar mer att importera – 6,6%. Föga jämställt.

Men mest funderar jag på de personer som har det till heltidssyssla att beskriva, kategorisera och tullbelägga varor i tabeller utan slut. Kan de någonsin känna äkta glädje när de går till jobbet?

Liten ordlista:
 toll (no) = tull (sv)
 tull (no) = galenskaper (sv)

7. mars 2007

Nördarnas afton

Sitter på flygplatsen i Bryssel efter ett par veckors ganska intensivt resande. Nu på väg hem till Oslo. En baguette och ett glas vatten i cafeterian. Men - vad står det på glaset?! Nørdic Mist.

En googling senare har jag lärt mig att Nørdic Mist är ett tonic water lanserat av Coca Cola i flera europeiska länder, bl.a. Belgien.

En stilla undran går till marketingfolket på Coca Cola som jag trodde hade ganska stora resurser till sitt förfogande när det gäller att testa varumärken för en global marknad.

"Den japanske bilprodusenten Hondas modell Jazz, skulle egentlig hete Honda Fitta (Honda Fitta er liten utenpå, men stor når man kommer inn, var slagordet), helt til Hondas japanske ledelse ble klar over ordets nordiske betydning."

"Chevrolet lanserte en bil med navn Nova, som på spansk betyr "fungerer ikke" når det uttales No Va, mens Mitsubichi Pajero heter Montero i Argentina, da Pajero ganske enkelt betyr "onanist" i Argentina. Ford fikk problemer med Pinto i Brasil, som betyr liten tiss."

Från Propaganda.as