Den norska förbudstiden

Missa inte dokumentärfilmen Brettkontroll på NRK1 på söndag kväll (8 juni kl. 22:35). Den är en uppvisning i norsk politisk nutidshistoria och handlar om den norska förbudstiden.

Från 1978 till 1989 var Norge det enda landet i världen där det inte var tillåtet att sälja, importera eller använda skateboards.

Statens Forurensingstilsyn hade i slutet av 70-talet nåtts av larmrapporter om vilken skademaskin skateboarden var. De gjorde egna beräkningar och kom fram till att så många som 37,500 personer kunde bli skadade om det började rulla skateboards på norska gator.

1989 avskaffades förbudet efter stor tvekan från politiskt håll. En stortingsrepresentant varnade för att avskaffandet av förbudet "var en skjebnesvanger avgjørelse" och att det nu skulle bli "en sterk økning av alvorlige skader blant rullebrettbrukerne og ikke minst blant eldre som blir påkjørt av disse brukerne".

Om du inte kan eller vill se på norsk tv på söndag får du nöja dig med trailern.

Listspecial

Förra numret (16-22 maj) av magasinet Fokus har Norge-special. Jag bidrog med en lista över sådant som de flesta svenskar inte känner till om sitt grannland.

De två andra stackarna, då?

Norrmän förstår svenska betydligt bättre än vad svenskar förstår norska. Den journalist på Borås Tidning, som i vintras rapporterade från den tragiska bussolyckan i norska Verdal, hade uppenbarligen så fullt upp med översättningen att han glömde bort att korrekturläsa.

(Via Journalisten)

Vad skulle Gud och Den Helige Ande ha sagt?

Sedan länge är det förbjudet med söndagsöppna butiker i Norge. Det anses nämligen inte helt gudfruktigt att handla på söndagar. Då ska vi gå på tur, äta lördagsinhandlad söndagsmiddag och möjligen besöka ett museum. Så har staten bestämt.

Så här års kan det också anses gudfruktigt att ägna söndagen åt försiktigt trädgårdsarbete. Inte med maskiner, för vi får inte bryta mot lagen om Helligdagsfred genom att väsnas med gräsklippare eller borrmaskiner. "På helligdag fra kl 00 til kl 24 samt påske-, pinse- og julaften etter kl 16 skal det være helligdagsfred som ingen noe sted må forstyrre med utilbørlig larm." Så säger lagen.

Men eftersom försiktig plantering ibland kan anses tillräckligt gudfruktigt, så får norska trädgårdsbutiker hålla öppet på söndagar. Vips – så har de norska trädgårdskedjorna utvecklats till enorma köpcenter som säljer allt från grillar och trädgårdsmöbler till virke, verktyg och målarfärg. Byggvarubutikerna ser inte på detta med blida ögon – de får ju inte ha öppet och förlorar en viktig handelsdag varje vecka.

För två år sedan försökte byggvarukedjan Maxbo att hålla söndagsöppet i maj. LO-förbundet Handel og Kontor var snabbt ute och polisanmälde Maxbo, som har hållt söndagarna stängda sedan dess.

Men nu, under den gångna pingsthelgen, har Jernia firat Den Helige Ande (det är tydligen honom vi firar under pingsten) genom att hålla öppet hela helgen. De tycker att det är orättvist att de främsta konkurrenterna får ha öppet, när de själva måste hålla stängt.

Den här gången är det Kristelig Folkeparti som går i bräschen för protesterna. Tidigare familjeministern Laila Dåvøy, kräver att regeringen tar initiativ för att stoppa de gudsförnekelser som de söndagsöppna butikerna innebär.

Weird.

(Via: Kjetil Løset Foto: TV2)

Pula i trädgården

Efter flera år i Norge har jag lärt mig att inte säga att jag ägnade helgen åt att pula i trädgården. Pule har alltså en något annan betydelse på norska än på svenska.

Här några andra som borde tänka sig för innan de lanserar sig på den norska marknaden:

• Drita School. Kombinationen drita och barneskole passar inte så bra i Norge. När du är drita, är du aspackad.
  
  
• Den tyska leksaksproducenten Busemann, som på norska betyder snorkråka. Att logotypen visar en nallebjörn som slickar sig om nosen, gör inte saken bättre.
  
  
• Hotel Guggemos. Gugge är motsvarigheten till svensk gegga, som i geggamoja.
  
  
• Grand Pupp. Pupp är alltså norska ordet för tutte.
  
  
• Raring Corp. Det svenska ordet rar betyder ju söt, trevlig. På norska betyder det konstig, märklig. Det är inte många i Norge som önskar anlita raringar.
  
  
• Ingen Ideas. Experter och konsulter inom oljeutvinning bör ha ett bättre namn än Ingen Idéer för att lyckas i Norge.

-Fint väder! -Idag, ja...

...eller: -Kan en bonde någonsin bli nöjd?

Förra året administrerade svenska Jordbruksverket bidrag till bönderna för 12,3 miljarder kr. Det motsvarar cirka 1300 svenska kr per invånare.

- Det har aldrig varit så positivt på olika sätt. Kurvorna pekar uppåt och lönsamheten har aldrig varit så bra. Åtta av tio bönder är övertygade om att det här kommer att fortsätta även i år, säger Lars-Göran Pettersson, ordförande i Lantbrukarnas Riksförbund till Dagens Nyheter.

Det norska jordbruksavtalet hade en ram på 11,6 miljarder norska kronor, eller cirka 2500 kr (motsvarar ca 2900 svenska kr) per invånare. Mer än det dubbla jämfört med de svenska bidragen till lantbruket. Till det kommer importvärn och regionalstöd och annat som kommer bönderna till godo. Ändå ökade bidragen till bönderna med över 7 % under förra året.

– Den dårlige inntektsutviklinga til bønder gjør det vanskelig å gjøre nyinvesteringer i drifta. Samtidig øker prisene på kunstgjødsel og kraftfôr. Bøndene kan ikke prissette sine egne produkter, for dette er det Staten som bestemmer. Mange av våre medlemmer tjener nå så dårlig at de vurderer å legge ned brukene sine, säger Rita Guldvik, ordförande i Nord-Rana Bondelag.

Norge har ett jordbruk som bygger på bidrag, kvoter, statlig prissättning, importvärn och regionalstöd. Maten är nästan 50% dyrare i Norge än i EU. Och bönderna får inte ekonomin att gå ihop. Dags att fundera på en ny modell?

Icke då. Nu vill de norska bönderna ha ytterligare 3,3 miljarder i bidrag från oss norska skattebetalare. Regeringen, där det lantbruksdominerade Senterpartiet ingår, vrider sig i interna plågor.

Läs också:

Norsk skinka på Sydentur

Kanske borde staten bestämma hur många bilar som ska tillverkas

Vad hade du gjort med 9,500 kronor?

Norsk mat, ja. Utbud och valfrihet, nej.

Jeg skåret 100%

Norsk Språkråd är en besynnerlig institution. De är bland annat den watchdog, unnskyld... vaktbikkje, som ska säkra att det inte smyger sig in för mycket engelska ord och uttryck i det norska språket.

På sitt nettsted tillhandahåller Språkrådet också ett par övningar i svensk – norsk översättning. Jag hade alla rätt!

...men vad ser jag? Är inte orden skår (från engelskans score) och sjekk (från engelskans check) lite väl fantasilösa?

(Till saken hör förstås att det engelska ordet score faktiskt kommer från det nordiska ordet skåra. För varje poäng ristades en skåra – score - in i bordskanten eller i en trästav.)

Åsikter och åtgärder!

Hur uppfattar norrmännen egentligen oss svenskar? Det norska tv-programmet Uti vår hage ger oss en fingervisning.

Godkända paraplyer

Mitt första år i Oslo firade jag 17. mai som så många andra. Jag klädde mig fint och gick till paradgatan Karl Johan för att se på barnetoget och Kongen.

Men vädrets makter var inte med oss. Det var småkallt och snart kom regnet. Förutseende som jag var, hade jag med mig ett paraply.

Snart började det komma fram folk till mig. –Slutt opp med det der! –Dette er Norges dag! –Ta vekk den der! Stämningen var ganska aggressiv.

Jag insåg att det var mitt paraply som var i fokus för upprördheten. Jag hade såklart inte en tanke på att paraplyet jag fått med mig hemifrån råkade vara blått med gula stjärnor – en souvenir från min tid som boende i Bryssel. Detta var uppenbarligen fel dag för ett EU-paraply. Och det blev en blöt 17. mai. Utan paraply.

Som jag skrev häromdagen är det något spänt och ansträngt över det norska förhållandet till firandet av nationaldagen.

Nu har debattprogram på tv och helsidor i tidningarna ägnat sig åt frågan om vilka flaggor som ska vara tillåtna och förbjudna att vifta med på nationaldagen. Oslos 17. mai-kommitté vill ha ett totalförbud mot utländska flaggor. Oslos borgmästare vill det inte. Fremskrittspartiets representant i kommittén avgår. Och så vidare.

Ena dagen protesteras det mot bristande yttrandefrihet i muslimska länder när den norska flaggan bränns i protest mot publicering av Profeten i bombturban. Andra dagen krävs det förbud mot somaliska flaggor i 17. mai-tåget.

Hyckleri, någon?

(Bilden visar förresten var jag borde haft för paraply, den där regniga majdagen för sju år sedan. Men jag väntar fortfarande på politiska direktiv om vilka paraplyer som är tillåtna på 17. mai och vilka som inte är det. Och hur är det med bunadsburka?)

Festival of the Nations

Det är något spänt över norrmäns förhållande till nationaldagen 17e mai. Det märktes inte minst när Norsk Innvandrerforum nyligen föreslog att de skolbarn som ville också skulle kunna vifta med utländska flaggor, vid sidan av den norska. Som ett sätt att visa upp att Norge av idag är ett flerkulturellt samhälle och att invandring uppfattas som en berikelse av landet.

Det låter ju som ett rimligt och politiskt korrekt initiativ, men tjong i medaljongen, vilka reaktioner det har blivit. Och på Norsk Innvandrerforums hemsida utnyttjar den norska begåvningsreserven sin grundlagsskyddade yttrandefrihet (17e mai är ju mycket riktigt ett firande av Norges grundlag). Här några exempel:

"Ta meg ikke for noen rasist - jeg spiser kebab minst en gang i uka, og en av mine beste venner har både mor og far fra Ungarn, men..."

"Dere burde ikke hatt talsrett etter ett slik utsagn. Dere skulle settes i isolat og aldri mer få si ett eneste ord!"

"Hvis vi hadde kommet med vår religion og våre flagg til fleste av deres land hadde vi blitt steinet og drept på andre måter. Noen ganger ønsker jeg vi gjorde det samme."

"Hvis det er så fælt her, dra hjem igjen! Still med utenlands flagg i et 17.-maitog, så får dere også ta konsekvensene av dette..."

"Dette er ikke rasistisk ment, men nå synes jeg dere burde ta dere sammen her. Etter min mening så burde egentlig ikke innvandrere gå i toget i det hele tatt!!!!!"

Som tur är har kommunpolitikerna i Oslo utsett en 17e mai-kommitté, som ansvarar för planeringen av den stora högtidsdagen. På grund av uppståndelsen har kommitténs ordförande, Høyres Aamir Sheikh, meddelat att skolorna i Oslo är ansvariga att ta ifrån eleverna eventuella utländska flaggor på 17e mai.

"Det er forbudt å vifte med andre lands flagg i barnetoget. Det er kun lov til å bruke det norske, det samiske og FN-flagget", enligt VG.

Men detta är inte första gången som 17e mai drabbas av förbud. Redan 1828 förbjöd unionskungen Karl XIV Johan firandet, eftersom han såg det som en hyllning till den danske kungen Christian Fredrik.

Det följande året fanns en ung student i Oslo vid namn Henrik Wergeland. Han och många studenter med honom samlades vid kajen i Bjørvika på eftermiddagen den 17e mai 1829. Det var nämligen så att en av Norges två första ångbåtar skulle angöra kajen kl 18. En händelse som verkade som en tanke var att båten hette Constitutionen. Så när båten kom in ropade studenterna "Leve Constituionen!" och stämde upp i sången For Norge, Kæmpers Fødeland.

Polis och militär inkallades och de ansvariga blev arresterade. Däribland den blivande nationalskalden Wergeland, som under förhöret blev ombedd att uppge sin ålder. Han sägs ha svarat: "Jeg er seks år eldre enn Norges konstitusjon. Jeg håper de tilstedeværende husker når den ble skrevet."

I dag firas Henrik Wergeland som en av nationens stora frihetskämpar. Varje år på 17e mai blir en krans nedlagd och det hålls tal vid hans grav på Vår Frelsers Gravlund i Oslo.

1905 var Norge fortfarande i union med Sverige, men över hela landet sköljde en flodvåg av iver efter självständighet. Den svenska ledningen försökte på olika sätt begränsa folksamlingar och patriotiska symboler. 17e mai firades större och tydligare än kanske någonsin.

Under första halvan av 40-talet var det dags igen. Den tyska ockupationsmakten förbjud den norska flaggan. Det blev till och med förbjudet att bära de norska färgerna. All eftersom tyskarna hittade på nya förbud, började norrmännen använda sig av symboler som röda toppluvor och gem på kavajslaget. Allt för att visa motstånd och samhörighet.

17e mai handlar alltså om att fira de friheter som skyddas av den norska grundlagen. Som att:

"Ingen kan holdes retslig ansvarlig for at have meddelt eller modtaget Oplysninger, Ideer eller Budskab."

"Frimodige Ytringer om Statsstyrelsen og hvilkensomhelst anden Gjenstand ere Enhver tilladte."

Men 2008 önskar myndigheterna att förbjuda viftande med andra flaggor än den norska. Frågan är vem som blir årets frihetshjälte?

Eller som Anders Heger skriver i Dagsavisen: "Vær klar over dette, barn: Henrik Wergeland ville ha vært den første som bar pakistansk flagg opp Karl Johan. Og han ville gjort det i kjærlighet til Norge."
-----

(Rubriken, Festival of the Nations, syftar på ett annat välregisserat och flaggviftande firande. Nämligen Olympiaden i Berlin 1936, som skildras i Leni Riefenstahls propagandafilm Fest der Völker / Festival of the Nations. Det står var och en fritt att göra sina egna jämförelser.

Valfritt flaggviftande är för övrigt tillåtet och välkommet i andra norska städer, exempelvis Bergen, Trondheim och Tromsø. Också på 17e mai.)