-Han gjør som arbeiderbevegelsen har gjort i Norge

Två blickar på "Nytt om namn"-sidorna i två tidningar sätter lärdomar av historien i märkliga perspektiv.

Dagens Nyheter porträtterar den siste DDR-ledaren Egon Krenz, med anledning av hans 70-årsdag. Han beklagar att Berlinmuren har fallit och att han vantrivs i nutiden. "Jag kan inte komma överens med det här systemet, eftersom systemet inte kommer överens med mig", säger Krenz.

Idag, drygt 17 år efter murens fall, kan vi le åt en gammal knäppis som Krenz. Men i sin krafts dagar var han minsann inget att le åt.

Först förra året avslutade Krenz ett sexårigt fängelsestraff, dömd bland annat för mord och valfusk. Krenz var en del av den östtyska diktaturens innersta kärna – från sin tid som generalsekreterare för kommunistpartiets ungdomsförbund på 60-talet till han blev DDR:s statschef 1989.

Representanter för skandinaviska vänsterorganisationer var tidigare vanliga gäster hos sina kamrater i Östeuropa. De flesta av har nu rannsakat sin förtid, kommit fram till att de gjorde fel i att stödja diktaturer och har gjort avbön. Gott så. Vi kan alla göra fel, men som tur är kan vi alla lära av historien. Egon Krenz må vara undantagen.

Så till nästa tidningsporträtt!

Norska Dagsavisen intervjuar den facklige ledaren Jan Davidsen. Han är ordförande för Fagforbundet, som har sin motsvarighet i svenska Kommunal. Dessutom sitter han i norska Arbeiderpartiets partistyrelse.

Dagsavisen frågar Davidsen om hans favoritpolitiker: "Venezuelas president Hugo Chavez. Han er i ferd med å ta grep i et land der forskjellene er store og fattigdommen omfattende. Han gjør som arbeiderbevegelsen har gjort i Norge", säger Davidsen.

Vän av ordning frågar sig om den norska arbetarrörelsen verkligen har samma program som Chavez?

• När ska norska staten ge Arbeiderpartiets ungdomsförbund AUF ett gäng Kalashnikov automatkarbiner som stöd till ungdomsarbetet?
  
  
• När ska det officiella Norge hylla Zimbabwes diktator Robert Mugabe som "en sann frihetshjälte"?
  
  
• När ska Norge kräva att Europarådet för de mänskliga rättigheterna gemensamt uttalar att Vitryssland under Aleksander Lukasjenka har utvecklats till "ett europeiskt föregångsland"?
  
  
• När ska Norge sluta upp bakom Chavez och Irans ledare Ahmadinejad och anse förintelsen av judar som "något som kan debatteras".

Jan Davidsen anser uppenbarligen att han måste ta över där den nyligen avhoppade norska LO-ledaren Gerd-Liv Valla slutade.

För ett år sedan krävde Valla att Norge inte skulle låta oppositionella kubaner tala på den norska frihetsdagen 17 mai. Detta eftersom de skulle kritisera Fidel Castro. Valla hade minsann varit på Kuba och pratat med kubanska politiker, och det fanns alls inga bra orsaker till att avhoppade kubaner skulle få sprida osanningar på 17 mai.

Den då relativt nyligen tillträdda norska vänsterregeringen hängde på och utrikesministern uttalade att oppositionella kubaner minsann inte skulle få tillträde till några norska talarstolar på 17 mai. Den kubanska ambassadören lät meddela att de var nöjda med den norska regeringens beslut.

Också Sosialistisk Venstreparti, som är ett av partierna i den norska regeringen, var mycket nöjda med beslutet. Deras stortingsrepresentant Halgeir Langeland, nominerar för övrigt varje år Fidel Castro till Nobels fredspris.

Kanske sista chansen i år, eller är Langeland, Davidsen och Valla möjligen sådana som Krenz, som aldrig lär av historien?

Entrekå med bærné og påmmfri på Grang Hotell

Jag önskar absolut inte vara någon messerschmitt-aktig kommentator som hela tiden påpekar hur utländska ord ska och inte ska uttalas. Men jag förstår inte varför Norsk Språkråd hävdar att det franska ordet grand, som i Grand Hotel, ska uttalas grang.

Svaret står förhoppningsvis inte att läsa här.

Kungafirandet i Nesheimsbruvåg

Norges Kung Harald fyllde 70 år häromveckan. Stort firande i dagarna tre.

Are Kalvø skriver om hur kungen firades ute i Bygdenorge. Det värsta är att det lika gärna kunde ha varit hämtat från NRK:s distriktsprogram Norge Rundt.

Mot slutten av den tre timar lange seremonien fekk kongen dessutan overrekt ei rosemåla vekkarkloke i tinn, rogn og regn, laga i fylla i minusgrader av den lokale urmakaren, treskjeraren, rosemålaren og harpespelaren Støvle Minken frå Langvikbønesfjordgrensbygd i Moheinsviknes, nabokommunen til Bruheimsnesbyvikgrendåsfjord.

Minken er kjent i heile distriktet som ein av dei mest dugande når det gjeld forming av tradisjonelt tre i fylla. Han er dessutan kjent for å drikke seg styggande full og sabotere lysbildeforedrag på fritida, noko som blir feira i det lokale spelet "Minken drikk seg styggande full og saboterer lysbildeforedrag på fritida" som blir spela av sure barn på parkeringsplassen framfor Rema i regn kvar sommar.

Läs mer här.

1000 miljarder: Koffor ha’kje vi bru?

Varför har inte vi bro? Frågan ställs i filmen "Draumen om ei bru" som är producerad av Aksjon Dalsfjordsbrua. De har kämpat i åratal för att få en bro till sin otillgängliga bygd längs Dalsfjorden i Sogn og Fjordane.

Idag är dalsfjordingarna nämligen hänvisade till en bilfärja som dagligen transporterar bygdens resenärer. 45 bilar varje dag. 45 bilar som flyttar sig mellan lilla färjeläget Eikenes på norra stranden och Dale med cirka 1,000 invånare på södra stranden.

Som tur för dalsfjordingarna kommer den norska kommunikationsministern Liv Signe Navarsete från regionen. Hon har sett till att Dalsfjordsbron har fått prioritet i Nasjonal transportplan 2006-2015 och ska börja byggas redan 2009.

Vad bron kostar? Tja, en miljard kronor. 1,000,000,000 kronor. För 45 bilar om dagen.

-Priset har inte med saken att göra, säger Rolf Kleiven som leder Aksjon Dalsfjordsbrua till lokaltidningen Firda.

På 70-talet handlade diskussionerna om att bygden behövde fast kommunikation norrut till centralorten Førde. Då gjorde ordföranden i kommunen och den lokale bankchefen gemensam sak och bildade ett "folkaktiebolag". Kommuninvånarna fick frivilligt köpa akter i bolaget och därigenom investera pengar till vägbygget mellan Askvoll och Førde. Pengar blev det och väg blev det. Vägen går fortfarande idag under namnet Folkelånsvegen.

Men det var före norska statens oljeinkomster gjorde att priset inte har med saken att göra.

1000 miljarder
Stat och kommuner i Norge får varje år in över 1000 miljarder kronor via skatter (80%), olja (10%) och räntor från kassakistan (10%). 1,000,000,000 kronor. Det blir 230,000 per norrman och år. Tänk vad man kan göra med så mycket pengar!

Det mesta av pengarna går såklart till att ta hand om sjuka och gamla, till skolor och utbildning, och till polis, försvar och brandkår. En hel del går till hjälp till fattiga i andra delar av världen. Och till norska bönder. Men det finns fortfarande pengar över. Och det finns ingen hejd på fantasin när det handlar om att använda andras pengar.

Toll er tull

Så här på den internationella kvinnodagen kan jag inte låta bli att skänka en tanke åt jämställdhet mellan könen. Några som tänker på mycket, men uppenbarligen inte på jämställdhet, är det norska Tolldirektoratet. I myndighetens bibel – Tolltariffen – skrivs det sida upp och sida ned om vilket varuslag olika typer av produkter ska tillhöra. Och givetvis en hel del om vilken införselavgift som ska betalas när de beskrivna produkterna förs in i Norge. Det är ju det som är själva syftet med Tolltariffen.

Kapitlet om kläder är särskilt intressant just idag, för där görs det väsentlig skillnad mellan dam- och herrkläder. Och för att hjälpa oss att veta vad som är vad, skriver myndigheten på underbar myndighetsnorska:

"Klær som hører under dette kapittel med frontlukking venstre over høyre skal klassifiseres som klær for herrer eller gutter, og klær med frontlukking høyre over venstre skal klassifiseres som klær for damer eller piker."

Det visar sig nämligen att herrkläder har högre tullsatser än damkläder. Som exempel - om du beställer damtrosor från utlandet tillkommer 6,9% i tullavgift, medan det för herrkalsonger ska betalas hela 10,7%. Sidenscarfs beläggs med 5,9% i avgift, medan slipsar kostar mer att importera – 6,6%. Föga jämställt.

Men mest funderar jag på de personer som har det till heltidssyssla att beskriva, kategorisera och tullbelägga varor i tabeller utan slut. Kan de någonsin känna äkta glädje när de går till jobbet?

Liten ordlista:
 toll (no) = tull (sv)
 tull (no) = galenskaper (sv)

Nördarnas afton

Sitter på flygplatsen i Bryssel efter ett par veckors ganska intensivt resande. Nu på väg hem till Oslo. En baguette och ett glas vatten i cafeterian. Men - vad står det på glaset?! Nørdic Mist.

En googling senare har jag lärt mig att Nørdic Mist är ett tonic water lanserat av Coca Cola i flera europeiska länder, bl.a. Belgien.

En stilla undran går till marketingfolket på Coca Cola som jag trodde hade ganska stora resurser till sitt förfogande när det gäller att testa varumärken för en global marknad.

"Den japanske bilprodusenten Hondas modell Jazz, skulle egentlig hete Honda Fitta (Honda Fitta er liten utenpå, men stor når man kommer inn, var slagordet), helt til Hondas japanske ledelse ble klar over ordets nordiske betydning."

"Chevrolet lanserte en bil med navn Nova, som på spansk betyr "fungerer ikke" når det uttales No Va, mens Mitsubichi Pajero heter Montero i Argentina, da Pajero ganske enkelt betyr "onanist" i Argentina. Ford fikk problemer med Pinto i Brasil, som betyr liten tiss."

Från Propaganda.as

Porr-Kristin och Mördar-Thorvald

Finansminister Kristin Halvorsen är Norges Porr-drottning.

Statsminister Jens Stoltenbergs far Thorvald Stoltenberg är lierad med turkiska lönnmördare.

Nej, det där låter ju för tokigt. Men i Sverige pågår just nu ett märkligt medialt drev.

Sveriges utrikesminister Carl Bildt uppmanar till krig eftersom han tjänar vapenindustrin. Han har miljoner i porr-aktier och han har affärssamarbeten med turkiska militärer som bryter mot mänskliga rättigheter.

Åtminstone enligt tidningen Expressen.

På ledarplats idag undrar Expressens Isobel Hadley-Kamptz: "Vill vi i Sverige verkligen ha en utrikesminister som gång på gång visar sig ha de underligaste sängkamrater?"

Visst låter det märkligt? Ska vi försöka bena ut det hela?

Porr och vapen
Legg Mason är ett av världens största investmentföretag. Det är aktiva över hela världen och i de flesta branscher. Carl Bildt satt tidigare i företagets styrelse, men avgick när han blev utrikesminister. Som lön för sitt arbete för Legg Mason fick Carl Bildt optioner i företaget.

Legg Mason är också anlitade av den norska staten. De placerar nämligen mångmiljonbelopp ur den norska oljefonden i utlandet – på uppdrag av norska riksbanken och finansdepartementet.

Så långt inga konstigheter?

Men bland alla företag som Legg Mason har investerat pengar i, finns det också företag som tydligen delvis tjänar pengar på porr. Gör det Carl Bildt eller norska finansministern Kristin Halvorsen till porrmoguler? Knappast.

Legg Mason har också en stor ägarpost i vapenproducenten Lockhead Martin. De har tjänat massvis på Irak-kriget eftersom de levererar vapen till den amerikanska krigsmakten. Och Carl Bildt har aldrig gjort någon hemlighet av att han tycker att det var riktigt att se till att diktatorn Saddam Hussein blev av med makten.

Är det någon som på allvar tror att Carl Bildts motiv för att propagerat för avskaffandet av diktaturen i Irak skulle vara att hans optioner i Legg Mason skulle öka i värde? Knappast.

Turkiska lönnmördare
Investeringsföretaget East Capital placerar pengar på Balkan och i Turkiet. Eftersom regionen utvecklas snabbt, så har deras fonder haft god avkastning. Carl Bildt satt tidigare med i East Capitals investeringskommitté och delade där med sig med sina kunskaper om utvecklingen på Balkan. Han besitter ju vissa kunskaper om den, bland annat från sin tid som FN:s representant i Bosnien. När Bildt blev utrikesminister lämnade han kommittén, och ersattes av Thorvald Stoltenberg som också han har haft FN-uppdrag i området. Kommittén har aldrig varit med och beslutat om enskilda investeringar – de bidrar mest med allmän politisk analys.

Bland alla företag som en av East Capitals fonder har satsat pengar på finns betongföretaget Adana Cimento. Den största ägaren till Adana Cimento är en turkisk statlig pensionsfond, som framför allt förvaltar pensionspengar för turiska militärer. East Capitals investering är affärsmässig. Investerarna räknar väl med att det kommer byggas en del i Turkiet och då är ju betongbranschen bra.

Så långt inga konstigheter?

Men Adana Cimentos huvudägare – pensionsfonden OYAK – har en styrelse som tillsätts av den turkiska militärledningen, eftersom OYAK's huvudsyfte är att förvalta militärernas pensionspengar. Och den turkiska militärledningen har också det överordnade ansvaret för den turkiska militära underrättelsetjänsten. De senare har begått en lång rad människorättsbrott. Övergreppen mot landets kurdiska befolkning inkluderade.

Men gör detta Thorvald Stoltenberg och Carl Bildt till lierade med lönnmördare? Knappast.

Var går gränsen?

Norska Posten erbjuder oss nu att göra våra egna personliga frimärken. Kanske såhär, med ett fotografi från sommarens semester i Toscana? Mer intressant hade varit att testa vad Postens reaktion hade blivit om jag skickat in bilderna nedanför. Men det vågar jag inte.

Anakronismer

En anakronism är att förlägga en händelse till en oriktig tid. Fred Flintstones hemstad Bedrock är ett bra exempel. Amerikansk 1900-talskultur med bilar och rockmusik förläggs till stenåldern.

En annan anakronism finns i gårdagens Stortingsbeslut om ett par ändringar i den norska grundlagen.

Den första ändringen handlar om att Stortinget från 2009 också enligt grundlagen ska bli vad det i realiteten redan är – ett enkammarparlament.

Den andra ändringen handlar om förenklade regler för Riksrätten – dvs. den specialdomstol som norska ministrar kan ställas inför om de har begått brott mot grundlagen.

Den senare ändringen har förorsakat viss debatt. Inte på grund av ändringarna i sak – de är okontroversiella. Men på grund av språket.

Finder noget Medlem af Statsraadet, at Kongens Beslutning er stridende mot Statsformen eller Rigets Love, er det Pligt at gjøre kraftige Forestillinger derimod samt at tilføie sin Mening i Protokollen. Den der ikke saaledes har protesteret, ansees at have været enig med Kongen, og er ansvarlig derfor, saaledes som siden bestemmes, og kan af Storthinget sættes under Tiltale for Rigsretten.

Jo. Det här är delar av den nya texten som Stortinget antog igår. Den 20:e februari 2007. Men skriven på 1903 års språkform med föråldrade stavningar som af och Storthing och med danska varianter som Rigets Love och pligt.

Men den pågående debatten handlar inte om att det är bisarrt att i 2007 skriva lagar på ett språk som har gått ut på datum, utan om att ordet mot har smugit sig in i första meningen. Enligt 1903 års norska språkform ska det skrivas mod.

Anakronism var ordet.

Hänt i Norge: 1987

Det här var året som den västtyske studenten Mathias Rust hyrde ett litet Cessna-flygplan i Hamburg och flög till Röda Torget i Moskva. De sovjetiska myndigheterna upptäckte inte vad som hänt förrän efter att den 19-årige tysken stått en längre stund och signerat autografer. Mikhail Gorbatsjov utnyttjade myndigheternas miss till att rensa ut förändringskritiska generaler i Sovjetledningen. Senare samma år mötte han USA:s president Ronald Reagan i Reykavik för att signera ett avtal om global nedrustning av kärnvapen. Glasnost blev årets ord.

I Norge hände också ett och annat av intresse:

• USA:s försvarsminister Caspar Weinberger besökte Oslo för att diskutera de pågående nedrustningsförhandlingarna. De vänsterradikala anarkisterna i Blitz, som fördrev sina dagar med att ockupera hus och vandalisera Oslos husväggar, tänkte att det här var ett bra tillfälle för lite skoj. Det vill säga upplopp i Oslo centrum med flera tusen deltagare. Det var då den legendariske polischefen i Oslo Willy Haugli blev tvungen att förklara varför han hade gått in på Stortorvets Gjestegiveri med polishundar för att få tag i Blitz-ledaren Stein Lillevolden: "Det var ikke plass til politihestene".
  
  
• Det här var också året då Fremskrittspartiet på allvar tog plats i de norska politiska salongerna. Redan i Stortingsvalet 1985 hade de fått in två representanter, men nu fick de stöd av hela 12% av väljarna. En stark orsak till framgången vad det så kallade Mustafa-brevet, som partiledaren Carl I. Hagen hävdade ha fått i posten några veckor före valet. Med darr på stämman läste Hagen upp innehållet i en debatt: "Islam, den eneste sanne tro, vil seire her i Norge også. /…/ En dag skal også det vantro korset i flagget bort!". Brevet var undertecknat av en Mustafa Muhammed, Underhaugsvägen 12, Oslo. Problemet var bara att nämnde Muhammed, som fanns på riktigt på den här adressen, aldrig hade skickat brevet. Det var falskt och antagligen fabricerat av Fremskrittspartiet. Men det bekymrade aldrig Carl I. Hagen som i stället blev valets segerherre genom att spela på främlingsfientlighet.
  
  
• 1987 var året då verkligheten kom ikapp 80-talets glada dagar. På en vecka gick värdet på aktierna på Oslo Børs ned med 20%. Kate Gulbrandsen (bilden) gjorde att hårspraysproducenterna blev årets enda börsvinnare genom att ställa upp som Norges bidrag i Melodifestivalen med "Mitt Liv".