Karlsson och Stomperud

Den svenske överbefälhavaren Håkan Syrén och hans norske kollega, försvarschef Sverre Diesen, presenterade häromdagen sin vision om ett närmare norsk-svenskt försvarssamarbete på DN Debatt. Det finns säkert goda grunder till deras resonemang – Sverige och Norge har idag liknande försvars- och säkerhetspolitiska uppgifter.

Men redan 1937 inleddes samarbetet genom att Norsk Ukeblad importerade seriefiguren 91:an Karlsson och gav honom namnet Nr. 91 Stomperud. Den norska varianten är för övrigt den äldsta norska serie som fortfarande tecknas.

Persongallerierna runt Stomperud och Karlsson är i stort sett identiska – den inte helt begåvade kamraten 87:an finns i båda, liksom den tjocke majoren, den uppfinningsrike översten samt flickvännen Elvira (Stomperuds flickvän heter förvisso Petra).

Båda serierna andas en speciell atmosfär – blandningen mellan gammalt och nytt. Miljön är kvar i 30-talets beredskapstid, med barska officerare och gamla vadmalsuniformer. Men omvärldens utveckling har inte passerat obemärkt förbi – nu blandas moderna bilar och tv-apparater in i handlingen.

Precis som i verklighetens försvar. Gammalmodig utrustning och traditionella riter blandas med toppmodern teknik i internationella uppdrag.

Så, herrar generaler Syrén och Disen. Passa samtidigt på att göra läsningen av 91:an Karlsson och Nr. 91 Stomperud till obligatorisk i den militära grundutbildningen. Så får respektive lands militära personal också en gemensam kulturell grund att stå på.

La Cosa Nostra

På bokhandeln ARK på flygplatsen i Stavanger upptäckte jag att den nuvarande ettan på fösäljningstoppen - Ligge i grønne enger av Anne B Ragde – var märkt med dekalen "Maks Rabatt".

Så fint. Bokhandeln ger oss läsare största möjliga rabatt. Men låt dig inte luras. Det är riktiga maffiafasoner som ligger bakom.

Norge har tre stora bokförlag – Aschehoug, Gyldendal och Cappelen Damm. Dessa förlag äger samtidigt tre av Norges största bokhandlarkedjor – Norli (Aschehoug), ARK (Gyldendal) och Tanum (Cappelen Damm).

Under namnet Bokavtalen har förlagsbranschen (alltså Aschehoug, Gyldendal och Cappelen Damm) kommit överens med bokhandlarbranchen (återigen Aschehoug, Gyldendal och Damm Cappelen) om vilka villkor som ska gälla. Bland annat om detta med rabatter.

Bokhandlerforeningen skriver att "Det viktigste virkemiddelet i bokavtalen er fast pris på nye bøker og at ingen har lov til å selge nye bøker med mer enn 12,5% rabatt (i utgivelsåret og fram til 1. mai året etter)".

För Ligge i grønne enger betyder det att det lägsta möjliga försäljningspriset är det nätta beloppet 323 norska kronor.

Inom alla andra branscher skulle detta karaktäriseras som kartellbildning och konkurrensbegränsning. I Norge anses det som god kulturpolitik.

Mafiosos i lusekofte. Det är vad det handlar om.

Norge - ett land fyllt av mysterier

Fler mysterier finns här och här. Svar efterlyses!

• Varför går det inte att använda utländska VISA-kort som betalning i norska mataffärer? VISA är antagligen världens vanligaste betalningsmedel.
  
  
• I Norge betalar vi extra hög skatt under årets elva första månader för att få halv skatt i december. Är inte det sällsynt dålig cash management (förutom för staten, då)?
  
  
• Varför köper norrmän med sig Daim, när de vill ta med sig något norskt till utlandet? Daim är ju svenskt.

Politiker som inte tänder på män i uniform

Høyrepolitikern Erling Lae är byrådsleder – chefskommunalråd – i Oslo. Han är också öppet homosexuell.

På Oslo Høyres valaffischer blir han buren av två stabbiga polismän. "Tenner ikke på menn i uniform, men vil ha mer synlig politi i gatene..."

Och reaktionerna går mest ut på att "så trevligt att Lae kan skämta om sin sexuella läggning..."

Men om Oslo Høyres toppkandidat hade varit en ung kvinnlig heterosexuell blondin – vad hade då reaktionerna blivit om hon framträtt på samma sätt som Lae? Knappast "så trevligt..."

(Foto: OE Johnsen)

Politiker som lovar lite för mycket

Politiker lovar gärna lite för mycket. Men frågan är om inte rekordet tas av norska Sosialistisk Venstreparti, som inför kommunvalet i september lovar bättre väder. Så länge vi röstar på SV, det vill säga.

(Via Vampus)

Det åttonde underverket

Nyligen utsågs världens sju nya underverk. På tiden eftersom bara ett av de tidigare sju finns kvar – pyramiden i Giza. Babylons hängande trädgårdar, kolossen på Rhodos och Zeus-statyn på Olympens topp är alla borta sedan länge.

Under sommarens nyhetstorka är det här givetvis tacksam mat för journalister. Småländska tidningen Barometern uppmanar exempelvis sina läsare att utse Oskarshamns sju underverk. Och i Norge har NRK låtit lyssnarna kora de norska underverken. Bland dem återfinns en brant järnvägssträckning, en betongkyrka i Tromsø och en oljeplattform.

I dag ska NRK låta lyssnarna utse en vinnare bland de sju. Jag ska inte rösta.

Min kandidat – den 15 meter höga plasttomten Gollis som står i en skogsglänta i nordnorska Lyngen – finns inte med. Visst är det ett underverk att någon kan ha kommit på tanken att göra något liknande?

Några andra förlsag?
PS// Den svenska motsvarigheten till Gollis finns i i Timrå. Ett 30 meter högt Y i betong vid E4:an. Y är länsbokstaven för Västernorrlands län. //

Fler norska mysterier

Efter mina spaningar på norska mysterier fick jag in en hel del förslag och teorier. Men inga svar på mina frågor. Därför kastar jag mig på några andra norska mysterier:

• Varför uttalas namnet staden på norska staden Skien som [sjé-en]? Vad är det för fel på [sji-en]?
  
  
• Varför släcker ingen lamporna i norska kontorsbyggnader? Skenet från korridorer i sommarlovstängda skolor lyser upp natthimlen.
  
  
• Varför ska det alltid serveras våfflor när fler än två norrmän samlas?

(På bilden ser vi hur Postgirobygget – känd som en av Oslos fulaste byggnader, men jag tycker huset är rätt tufft – lyser upp julinatten.)

En diktatorledet verdensorden?

"Det er i norsk interesse at vi har en FN-ledet verdensorden. Derfor vil Regjeringen arbeide for å styrke FN og internasjonal rett."

Från Soria Moria-erklæringen, som innehåller den norska regeringens politiska prioriteringar för regeringsperioden 2005-2009.

Läs en gång till och stryk under – "Det er i norsk interesse at vi har en FN-ledet verdensorden". Och så ser du på den här filmen:



Och nej. FN-sessionen på filmen pågick inte under det kalla krigets dagar. Men i mars 2007.

(Via Gudmundson)

Norska mysterier

Efter att ha bott i Norge i ett antal år finns det fortfarande en del obesvarade frågor om mitt hemland. Mysterier som jag har försökt få svar på, utan att lyckas. Kanske någon kan hjälpa?

• Varför frågar norrmän mig om jag gidder skicka smöret när vi äter frukost? Eller om jag gidder att ge häftapparaten till kollegan på andra sidan skrivbordet? Å gidde betyder att orka. Tror folk att jag är sjukligt svag, eller?
  
  
• Varför fungerar inte spärren på pumphandtagen på norska bensinstationer? Varför måste jag stå och klämma på handtaget under hela tankningen? Även när det är -10 grader kallt.
  
  
• Varför heter det på Lillehammer men i Kristiansand? På Rjukan men i Trondheim? Det enkla svaret kan vara att norrmän bor i kuststäder men på inlandsstäder. Men varför då?

(På bilden ser vi hur ljuset med hjälp av speglar planeras att ledas ner till torget på Rjukan. Den lilla staden ligger djupt ned i dalgången, och solen når bara ned i dalen några få timmar om dagen under stora delar av året. Läs mer på http://themirrorproject.org/.)

Norska ord som inte finns på svenska: KRL

Svenska Dagbladet uppmärksammade häromdagen "Kristendom med religions- och livsåskådning". Det handlar om det så kallade KRL-faget som är ett obligatoriskt ämne i norska grundskolor.

Nu har den Europeiska domstolen i Strasbourg slagit fast att KRL strider mot de mänskliga rättigheterna. Det är en grupp norska föräldrar som har drivit rättssaken i över tio år. De norska domstolarna gav staten rätt. Men Europadomstolen menar att staten inte ska kunna tvinga barn till en viss religion eller livsåskådning.

Den här domen kommer parallellt med en debatt om förnyelse av den så kallade formålsparagrafen för den norska skolan. I gällande skollag står det att skolan ska ge en kristen och moralisk uppfostran till eleverna. En utredning har föreslagit att skolan i stället "skal bygge på respekt for menneskeverdet, på åndsfrihet, nestekjærlighet, likeverd og solidaritet, slik disse grunnleggende verdiene kommer til uttrykk i kristen og humanistisk tradisjon, i ulike religioner og livssyn, og slik de er forankret i menneskerettighetene".

Det här kan ju tyckas som en marginell och oviktig diskussion. Särskilt eftersom norska elever kommer långt ner på listan, när resultaten från undervisningen jämförs internationellt. Det finns liksom annat som är viktigare att ta tag i när det handlar om förbättringar av den norska skolan.

Problemet är att det finns två små norska partier som hela tiden lyfter fram KRL-faget och den kristna formålsparagrafen så snart skolan ska diskuteras i politiska sammanhang. På högersidan Kristelig Folkeparti och på vänstersidan Senterpartiet. Varken kvalitet i skolan, valfrihet eller lärarutbildning kan diskuteras utan att de religiösa markörerna ska blandas in på ett eller annat sätt.

Den förra borgerliga norska regeringen hade exempelvis svåra problem med att införa ökad valfrihet i skolan, eftersom det redan var möjligt för elever att välja kristna friskolor. Kristelig Folkeparti hade ju redan fått sitt. Muslimska skolor, eller skolor specialiserade på matematik var de mindre intresserade av.

Och kritiken mot förslaget till den nya formålsparagrafen för skolan är stark. Bjarne Kvam, rektor vid den kristna Norsk Lærerakademi, menar att det nya förslaget gör "oppdragelse av barn umulig". Jo, jag tackar jag.

Så går det till i landet där både kyrkan och skolan är statlig.

(Bilden har jag lånat från Kristent Pedagogisk Forum)