Lilla byn Bjurträsk i Norsjö kommun i norra Sverige hör vi sällan något om. Men det är där Norge ligger – i alla fall om vi frågar Google Earth...
Igår presenterades nyheten att norska oljeföretagen Statoil och Norsk Hydro går samman. I norsk media beskrivs detta som att det nya företaget blir en världsgigant, vilket är en sanning med modifikation. Statoil är idag ett av världens 15 största oljebolag. Tillsammans med Norsk Hydro kommer ”HydroStat” (det nya företaget ska få ett nytt namn – vilket är inte klart) bli nummer nio i världen. Jättarna i ”The Supermajor six” (ExxonMobil, Shell, BP, Total, Chevron och ConocoPhilips) är mer än dubbelt så stora.
Jag skrev häromdagen om att Dagsavisen kårade debutalbumet från norska 120 Days till ”det beste albumet i verden 2006”. Så nu kan jag inte hålla mig när jag ser inflytelserika amerikanska indie-magasinet Pitchforks 100-bästalista för 2006. Tre av de tio bästa spåren är svenska. Inget norskt så långt ögat kan se.
Författaren Ari Behn, gift med norska prinsessan Märtha Louise, orsakade stor uppmärksamhet häromveckan när han gick ut offentligt med att han alltid har röstat på Arbeiderpartiet: ”Azzå. Jeg har en fri rolle. Jeg er forfatter, azzå. Og jeg kommer fra Moss og har lisens for å kjøre truck. Og jeg er bestevenn med kulturminister Trond Giske. Azzå.”
Norska staten ägnar stora resurser åt att propagera för lokal norsk mat. De finansierar kokböcker för norsk mat, driver ett otal ”opplysningskontorer” för kött, fisk och fågel och utlyser tävlingar för skolbarn under temat ”Kortreist mat er miljøvennlig mat”.
Det började med att studenttidningen Under Dusken vid NTNU i Trondheim undersökte hur lokaltidningen Adresseavisen recenserade skivor utgivna av lokala artister från Trøndelag. Av 38 skivsläpp hade 24 fått betyget fem eller sex (av sex – i Norge är det kutym att recensera skivor och filmer med ”terningkast”). Adresseavisen tog till sig av kritiken. ”Vi kan ikke ha det sånn at alle trøndere får en ekstra prikk på terningen”, menade tidningens kulturredaktör Sigrun Berge Engen.
The Whitest Boy Alive – Dreams. Erlend Øye är ett av de senare årens mest produktiva och intressanta musikfenomen. Tillsammans med Eirik Glambek Bøe har han levererat smäktande Simon and Garfunkel-pop med Kings of Convenience. Soloplattan Sudden Rush från 2003 har några av de bästa partyspåren som går att uppbringa. Tillsammans med Phonique släppte han häromåret den härligt pulserande For The Time Being. De senaste två åren har han bott i Berlin, och det är där han har spelat in Dreams under namnet The Whitest Boy Alive.
120 Days – 120 Days. Dagsavisen utsåg 120 Days till årets bästa internationella skivsläpp! Det kan i och för sig ifrågasättas, men 120 Days kommer med massor av referenser till musik jag gillar. Introt på första låten Come Out, Come Down, Fade Out, Be Gone för tankarna till Kraftwerk's epos Autobahn från 1974. Den pumpande basen på Lazy Eyes skulle kunna vara spelad av Joy Division/New Order-basisten Peter Hook.
Marit Larsen – Under The Surface. Det är så sött. Så vackert. Och så bra. Marit Larsen slog igenom tillsammans med Marion Ravn (nu aktuell som Meatloaf's sidekick Marion Raven på Bat Out Of Hell III) i fjortisgruppen M2M. Med Under The Surface har Marit Larsen tagit sjumilakliv bort från tonåringsstämplen. Det här är en vacker skiva som gör mig glad.
Efter detta återstår bara årets julskiva. Och den är inte norsk. Det är Nils Landgren som har samlat delar av den svenska jazzeliten till Christmas With My Friends. Men med finns också norske Bugge Wesseltoft som lirar loss på pianot till Det Kimer Nå Til Julefest. I år ska det vara röd trombon till glöggen!
”Norsk filmproduksjon og visning er basert på statlig finansieringsstøtte og kommunal kinodrift”. Nej det är inget jag har hittat på eller formulerat själv. Citatet kommer från hemsidan till Norska Ambassaden i Stockholm. 
Tidskriften The Economist började redan på 80-talet med sitt geniala Big Mac-index. Tanken är att en Big Mac är precis samma sak oavsett om du köper en i New York, Rio de Janeiro eller i Oslo. Därför är priset på en Big Mac i olika länder en bra indikator på hur dyra olika länder är jämfört med varandra.
Jag var lite elak mot trøndere häromveckan. Ville bara säga att allt är förlåtet efter den här fantastiska vyn från Gamle Bybro över Nidelven en lördagsmorgon i december.
Den genom tiderna internationellt mest välkända svenskan är just nu föremål för stor debatt i Norge. Nej, det handlar inte om Greta Garbo, Drottning Kristina eller Annika Sörenstam. Debatten handlar om Pippi Långstrump, och hur hennes pappa ska benämnas i NRK:s Barnetimen.Det var en liten negergutt som hette Vesle Hoa(* Thorbjørn Egner har också skrivit berättelserna om Karius och Baktus, Klas Klättermus och Folk och Rövare i Kamomilla stad.)
Han hadde fjær på hodet sitt og ring på tommeltoa
Han hadde bare bukse på, og buksa den var gjort av strå
Men Hoa likte buksa godt, for han var en ekte hottentott
Visst är det lite fånigt. All respekt till rymdforskaren och astronauten Christer Fuglesang som i helgen fick sitt livs dröm uppfylld. Han har lagt upp hela sitt liv och sin karriär för att tillhöra den exklusiva kretsen av världens bäst betalda mekaniker. Nu ska de tydligen skruva fast lite nya delar på rymdstationen ISS. All respekt för det, som sagt.
Gaus Dal – som egentligen skulle varit med på Amundsens sydpolsexpedition 1911, men kom inte med eftersom han inte var född – delar namn med Gausdalen i Oppland.
Om en norrman skulle få höra att skidlegenden Bjørn Dæhlie var dopad under OS i Lillehammer 1994 skulle det bli en mindre härdsmälta i hjärnan. Bjørn Dæhlie. Dopad. Nej – det går inte. Bjørn Dæhlie känner vi som en kärnfrisk, sund, ärlig och trevlig kille. Hjärnan utesluter på en gång möjligheten att han skulle ha fuskat under det största av norska idrottsögonblick.
Under kriget ledde Kronprins Olav motståndskampen från London. 13 maj 1945 var han den förste i rikets ledning att återkomma till det nyligen frigjorda Norge. Oslo jublade. Ryktet säger att han mötte motståndskämparna på kajen i Oslo med orden: ”Gutta! Dere lukter skaug!” Motståndsmännen gick populärt under namnet ”Gutta på skaguen” eftersom de var efterlysta av tyskarna.
Oljekrisen 1976 drabbade också oljelandet Norge. Då visade Kong Olav att han inte ville vara mer än någon annan. Eftersom det var bensinransonering tog han spårvagnen upp till Holmenkollen för söndagens skidtur. Så som skidälskande oslobor brukar göra om vinterns söndagar. Och självklart skulle kungen betala för biljetten.
Kong Olav var en friluftslivets man. Jularna tillbringades med skidåkning på Kongsseteren utanför Oslo. Och de flesta påskveckor firades på den avsides liggande Prinsehytta i Sikkilsdalen. Det är också Kong Olav på skidtur som är avbildad på den enda nuvarande statyn av honom i Oslo. Men den statyn står i friluftsområdet Holmenkollen – inte i Oslo centrum.
Alla jultraditioner är inte rationella. Den svenska knäcken är ett sådant exempel - sega, sockersliskiga bitar som antingen framkallar hål i tänderna eller river med sig gamla amalgamfyllningar. Ingen gillar knäck. Men likväl måste det finnas knäck på ett svenskt julbord. - I Lerum var vi ikkje klar over at julebrusen så sterkt var ein del av folks juletradisjon, på linje med pinnekjøt og ribbe. Vi er sjølvsagt glade for at det no vert laga ein julebrus som så mange har sterke og gode meiningar om. Så no vert det julestemning også for alle våre julebrus-entusiastar, seier Jan Petter Vadheim. Sidan tysdag har det hagla inn fleire hundre epost-meldingar frå heile landet. Folk skreiv og sa dei var redde for julestemninga. Noko liknande har Lerum Fabrikker aldri opplevd i si snart 100 år gamle historie.På Vestlandet kan nu julefriden alltså sänka sig. Värre är det för de trøndere som ska ha Dahls bruna julebrus på bordet till jul. Efter förra julen bestämde sig Dahls bryggeri för att sluta sälja sin julebrus i Oslo, något som de många trøndere som bor i Oslo upptäckt lagom till årets julfirande. Dahls bryggeri skickade lastbil efter lastbil med klirrande flaskor till Oslo, med konsekvens att de nu har tomma lager i Trondheim. Till stort förtret för alla julebrustörstande trøndere – för tro inte att det duger med något annat än Dahls julebrus för dem.
Rekordet i julebruspatriotism tas annars av Egil Fredriksen (bilden till höger) i Drammen. Förra julen köpte han närmare 300 liter, så att han skulle julebrus till resten av året. Egil Fredriksen dricker nämligen Aass röda julebrus till alla måltider. Året runt.
För några år sedan samlade sig EU-länderna för att försöka ta gemensamma krafttag för att höja den ekonomiska tillväxten och minska arbetslösheten i Europa. Ett resultat av detta var att försöka underlätta för företag och personer att utföra tjänster över gränserna – på samma sätt som varor kan säljas och köpas. Tjänstesektorn – som omfattar allt från bygg- och städtjänster till utbildning och sjukvård – står för nästan 70% av Europas tillväxt och sysselsättning.
På Oslo Filmfestival premiärvisades en film som uppmärksammar något som jag inte hade en aning om – det norska förbudet mot skateboard 1978-1989. Norge var det enda land i världen där det inte var tillåtet att sälja, importera eller använda skateboards.§6. Markedsføring. I all form for skriftlig markedsføring av rullebrett skal det stå følgende tekst: Bruk ikke brettet på trafikkerte områder. Rullebrett er ikke egnet for barn under 12 år. Bokstavene i teksten skal være minimum 2 mm. høye og lette å lese.
Så nära i tiden men ändå så långt borta. Här lite av det som hände i Norge 1985:
*Inkluderer kun mulighet til å se Bygdenorge. Kostnader for reise, mat og hotell kommer i tillegg.
* To uker i Egypt. Inkluderer flyreise Oslo – Sharm el Sheik t.o.r. Tolv overnattinger i dobbeltrom 4-stjerners hotell. Alle måltider serveres på hotellet og er inkludert i prisen.
Upptäckte att NRK har dragit igång TV-serien ”Tilbake til”, där de visar återblickar på vad som hände under 80-talet. Igår var det dags för 1982, som jag redan har skrivit om. Men det är dags att jag får upp tempot i min serie ”Hänt i Norge” så jag inte blir omsprungen av NRK. Här några godbitar från Norgeåret 1984.
EU-kommissionen presenterar statistik på hur bra medlemsländerna är på att överföra EU-lagstiftning till nationell lagstiftning. Det kan handla om att ta bort gamla nationella regler som strider mot nya EU-regler eller om att införa nya lagar på det sätt som EU kräver. Bäst i klassen är Danmark – i juni i år var det bara 0,5 % av EU:s lagstiftning som inte fanns med i dansk lag. Som nummer två kommer något förvånande icke-medlemmen Norge, med 0,8 %. Sverige ligger en bit ned på listan med 1,4 %. Italien är sämst med 3,8 %.
Jag är nyligen återkommen från några dagar i Tyskland. Där fick jag lära mig att den norska staden Trondheim heter Drontheim på tyska. 
I England intog Indian Curry platsen som den vanligaste middagsmaten för några år sedan. Här i Norge har den djupfrysta Pizza Grandiosa samma position. I genomsnitt äter varje norrman en djupfryst pizza i veckan, och pizzorna med namnet Grandiosa på förpackningen är klart störst på marknaden.”Årets Julegave”: Pizzaovn for hjemmetDjupryst pizza är inte den enda skillnaden i matvanor mellan Norge och Sverige. Norrmännen äter också dubbelt så mycket chips och mer än tre gånger så mycket majonnäs som vi svenskar. Men så vinner de ju i skidspåret i alla fall...
I snart 19 år har det uavhengige HUI kåret Årets Julegave i Sverige. For første gang gjøres dette i Norge, i samarbeid mellom HSH og Deloitte. Kriteriene for å bli valgt til Årets julegave er for det første at produktet må representere tiden vi lever i; for det andre at produktet må vare en nyskapning, eller det må ha skapt ny interesse i løpet av året; og for det tredje at produktet må representere høy salgsverdi eller selges i et stort antall enheter.
Årets Julegave er en pizzaovn til hjemmebruk, som må sies å være en sosialantropologisk fulltreffer. Norge er det landet i hele verden der det spises mest pizza.
I Oslo bor det över 20,000 svenskar. De flesta är yngre, jobbar på restaurang eller i en annan servicenäring och bor i kollektiv. Frågar du en norrman får du dessutom veta att du känner igen en svensk i Oslo på Svenskesveisen – ”Sverigefrillan”. 
Vi svenskar är inte kända för att ha känslorna på utsidan. Men det finns saker kan få den mest timide svensk att gå igång.”Volt er et ungt butikkkonsept tilpasset en trendy gutt på 19 til 35 år. Butikken er influert av ’The Hives’ i butikkutrykk - personal & kultur. ”Stockholmslooken” er fremtredende i varepakken.”
Så beskriver butikskedjan Volt sig själva. Att gruppen The Hives kommer från bruksorten Fagersta, som snarare förknippas med Fristads blåkäder än med J. Lindebergs golfinspirerade streetwear, går ju såklart att se bort ifrån. Grattis Fagersta!
Norsk språkdebatt är ett kapitel för sig. Vid en första anblick är det en kvasi-akademisk diskussion som hög som låg ger sig in i med liv och lust. Men sanningen är att det är en norsk idrottsgren, möjligen med bara skidåkning framför sig i popularitetsrankingen.
Norsk film har aldrig nått särskilt hög internationell status. Vi svenskar kan alltid luta oss mot regissörer som Ingemar Bergman och Lasse Hallström. Danskarna har Lars von Trier, Viggo Mortensen och den just nu tokigt heta halvdanskan Scarlet Johansson.
När jag var i sexårsåldern gick jag på Televinkens trafikskola en gång varannan vecka. Framför allt en sak fastnade i minnet – mannen på skylten för övergångsställe – Herr Gårman! Tillsammans med Televinken sjöng vi Herr Gårman-sången:
I Oslos butiker kunde vi redan i september köpa Julemarsipan. Det stör mig något enormt, eftersom jag in i det sista vill trotsa medvetenheten om att vi går mot mörkare och kallare årstider.
Många av mina svenska landsmän är som bekant lite kinkiga på det där med valfångst och att äta valkött. Norrmän anses smått barbariska eftersom de fångar, dödar och äter de söta stora valarna. Svenska attityder gentemot norsk säljakt ska vi inte ens nämna.Ämnet till den här posten kommer från Knut Albert via Norstafett. Jag har fått i uppdrag att skriva om Island, Färöarna eller Grönland.”Du tronar på minnen från fornstora dagar”, sjunger vi svenskar i den svenska nationalsången när ishockeylandslaget har vunnit eller då vi annars känner för att vara lite nationalistiska. De fornstora dagarna är givetvis den svenska stormaktstiden på 1600- och 1700-talen då Sveriges gränser sträckte sig långt utöver dagens – Finland var svenskt, likaså Baltikum och områden i nordöstra Tyskland och Polen.
Uppgiften jag skickar vidare till Laila är: Skriv hvorfor jeg og andre som bor i Oslo burde flytte til Stavanger.
Runt år 900 blev Harald Hårfagre den första kungen som styrde över hela Norge. Om han verkligen var hårfager förtäljer inte historien, men han sägs ha lovat att inte klippa sig förrän hela Norge var enat.
Utflyttningen västerut och enandet av Norge gick hand i hand. Norrmännen blev en viktig maktfaktor exempelvis i England. Den norske kungen Harald Hårdråde, förlorade visserligen slaget vid Stamford Bridge i september 1066, men motståndarna - den anglosaxiska hären - blev så illa tilltygad att den några veckor senare förlorade slaget vid Hastings mot normanden William the Conqreror. Utan Harald Hårdrådes övningar vid Stamford Bridge (som ligger i Yorkshire i nordvästra England, och således inte har något mer än namnet gemensamt med Chelsea FC’s fotbollstadion i London), så hade Englands historiska utveckling antagligen tagit en helt annan väg.
I slutet av 1100-talet lämnade ynglingen Sverre Sigurdsson hemmet på Färöarna för att bege sig över havet, hem till förfädernas Norge. Där möttes han av uppror på kors och tvärs över hela landet. Kampen om makt handlade om få starka grupper på sin sida, så att man kunde slå ihjäl dem som satt vid makten.
Bikebeinerkungen Håkon Håkonsson var sonson till Kong Sverre och den som slog ned det sista av de inhemska upproren. Nu var fred i landet och birkebeinarna satt vid makten. Och Norge var så mycket mer än det vi känner som Norge idag. 
1349 kom ett skepp från England över till Bergen. Bland korn och råg i lasten fanns också en och annan råtta, och de var smittade av pesten. På bara ett par års tid dog nära hälften av Norges befolkning i digerdöden eller svartedauden. Politisk och ekonomisk kris följde, och det enda möjliga var att gå i union med Danmark och Sverige. Det var starten på Kalmarunionen och det som i Norge kom att kallas 400-årsnatten - de 400 åren med danskt inflytande.
Redan på 1200-talet hade Birkebeinarnas kungar börjat att gifta sig med de svenska och danska kungahusen dels för att förbättra relationerna, men också för att det inte fanns tillräckligt med goda hövdingagemåler bland norrmännen. De var ju ihjälslagna sedan tidigare. Och av de som fanns kvar dog de flesta i digerdöden. Den siste av birkebeinarna – Olav Håkonson – dog i Falsterbo i nuvarande Sverige 1387. Det var förresten han, Olav Håkonson, som flyttade den norska huvudstaden från Bergen i väster till Akershus fästning i nuvarande Oslo. Kopplingen till västerhavet blev allt mindre. 
En av de starkaste norska kulturella markörerna är matpakken. Ett par brödskivor med pålägg. Till det ett glas mjölk och en frukt. Det är vad alla norska barn har med sig till skolor och daghem – ingen skattefinansierad skollunch här inte. 
Komikern John Cleese har stor erfarenhet av hotell. Och då inte bara som den tappre hotellägaren Basil Fawlty i tv-serien Fawlty Towers. A breakfast waiter in Oslo refused to believe he was John Cleese from room 901. After assuring him that this was indeed his name, the waiter explained: "Well no, because the man in room 901 is Mr Incognito."(Bilden: Densamme John Cleese, men här från Monty Pythons Flying Circus, har problem med att lämna tillbaka en “Norwegian Blue” papegoja till djuraffären. Fågeln är uppenbarligen död. ”Nono, he’s not dead. He’s resting. Remarkable bird, the Norwegian Blue, isn’t it, ay?”)
Jag har skrivit om det förut (här, här och här), jag skriver om det nu och jag kommer att göra det igen. Norsk jordbrukspolitik är så galen att jag måste pröva om och om igen för att finna ord för det.
Höst betyder att ishockeysäsongen drar igång både i Sverige och i Norge. Men det finns skillnader i kvalitet och intresse. Efter OS-vinsten i våras toppar Sverige ishockeyns världsranking, medan Norge finns på plats 15. Efter storheter som Danmark och Kazakstan. 
